Helt naturliga frivolter i torpidyllen

Inlägg publicerade under kategorin Kamrat hund

Av Skogsfrun på Dal - Lördag 4 feb 18:21

    Vargens Dag!  

Visst syns släktskapen...trots olikheterna. Vallhundar jobbar likadant som när vargen jagar men  låter sig styras av människan.

Hunden har sin givna plats i människans samhälle, till nytta och glädje sen urminnes tid och vargen bör vördas och ha sin givna, fredade plats, den var här långt före oss,

Vargen ingår i det naturliga kretsloppet där den gör stor nytta och med vilken rätt har vi att spela gud och fördöma vissa arter som oönskade.

Gnisslar det i maskineriet är det hos oss själva och vår teknokratiska värld vi ska söka felet.


     

Vi har firat dagen med draghundstävlingar på Tv.

Ludde är lika intresserad som matte. Kanske minns också han våra härliga sparkturer i yngre dar när vi hade lagom plogad väg och fint före. Vem vet, kanske får vi tillfälle att återuppliva denna fröjd en vintrig dag.


     

Blombuketten i förvandling förärars alla de som tappert kämpar för våra vilda djurs rätt till liv och utrymme ibland oss. Måtte godhet och tolerans vinna över okunskap, rädsla och hat.



     

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - Måndag 2 jan 21:15

     

Ludde och matte gillar ofta samma tv program.

Här tittar vi med spänning på trollkarlen från Oz, och därefter på vargarna i Yellowstone.

Ludde helt koncentrerad i flera timmar, lämnade inte sin plats framför burken.

Matte tyckte det var sorgligt att vargtiken bara blev 6 år.

Naturligtvis mötte hon sitt öde i en gevärskula.


Nu håller vi tummar och tår för att det blir fortsatt barmark vilket ger de arma vargarna här en liten chans att klara livhanken under licensjakten.

Den ska pågå 2 jan - 15 febr till oro och förskräckelse för alla skogens innevånare.

Spö spö ge oss tö tö!

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 22 september 2016 17:22

  För drygt 2 månader sen var Ludde till vetten för sina kloproblem.

Då skalade man av en på h. baktass, som var bruten. Även en på andra tassen behövde ses om. Det kalaset gick löst på 3000 kr +.

Nu är det samma visa igen! En annan klo på höger baktass var lös och måste skalas, även en på andra tassen. Vad är detta! Har aldrig under mitt långa hundliv varit med om något liknande.


Man tror det kan bero på näringsbrist ev. kombinerat med brist i immunförsvaret.

Det finns en ovanlig åkomma som heter klolossning, den är kronisk och man har varken bot eller aning om vad det beror på. Nu hoppas vi förstås att det inte är detta som drabbat vännen Ludde! Positivt är att inte framtassarnas klor drabbats och att nya klon växt ut fint och verkar helt normal.


Skogsfrun kan inget göra mer än följa vettens instruktioner och proppa i Ludde allehanda nyttigheter och hoppas det ska göra mirakelsusen.

Ludde får, förutom antibiotika och smärtlindring, laxolja med omega 3-6 samt zink i brustablett.

B-vitaminer ska han också ha och skogsfrun har beställt via internets djurapotek något som heter Kelp

Ludde är en ängel och är helt lugn och bryr sig inte alls i sina bandagerade tassar.

Han rör sig nu helt normalt men vi håller oss i stillhet veckan ut.

Sedan kan det bli kortare promenader i koppel förstås och med stövlarna på.


   

Hösten framskrider trots det säreget ljumma vädret.

Lövverket är rikligt och friskt och skiftar som sig bör i vackra guldröda nyanser.

Än har vi inte börjat elda i kaminen och värmen ska visst hålla i sig enl. prognosen.

Vi tackar och solar oss på tunet då och då.



Av Skogsfrun på Dal - 6 juli 2016 14:47

    Många passerar torpet förbi...

men somliga stannar! En god vän på Facebook hade vägarna förbi och svängde in på den lilla guppiga grusvägen som tll skogsfrun bär. Calle kallas han, en trevlig man med likaledes mysig Welshterrier Teddy. Så välkommet avbrott i ensamheten.


       

Ludde kan ju inte bete sig mot andra hundar, så trots Teddys uppenbara vänlighet och tolerans tordes vi (läs skogsfrun) inte släppa dem lösa. Ludde fixerade envetet men Teddy visade stor själsstyrka och lät sig inte bekomma. Skogsfrun blev väldigt förtjust i denna mjukt vågade jycke (ursäkta, Ludde).


    Kompletterar inlägget med ett par senare inkomna bilder från Calle. Vi hade MYCKET att tala om och Teddy berättade fantastiska historier om sin käre husse, och jag tror honom!  


     

Teddy kunde konster, för skogsfrun är hussens ställning också en konst!

Ett gott öl föll både husse och hund bokstavligen på läppen.


    Husse är en pigg 80+ are och en dag utforskade han trakten per cykel, ingen match för en gammal tävlingsåkare.

Teddy väntade stoiskt, bunden i oxeln. Inte ett enda gnäll eller skäll.


    Så var det dags att dra vidare.

Håverud måste alla se som besöker Dalsland. Vi tackar för besöket och önskar välkommen igen!


 

Dagen efter att Calle och Teddy rest, syntes blod från Luddes ena baktass.

Det visade sig vara en klo som splittrats, en gammal skada som förvärrats.

Hade sådan tur att vetten fått ett återbud och vi fick komma redan samma eftermiddag.

Det blev ett omständigt och pilligt göra som tog 2 timmar, Ludde sov förstås under tiden. Vid kloklippningen uppdagades att även en klo på den andra baktassen, var dålig och fick rensas. Nu har stackarn bandage på båda bak och halskrage om nätterna.

Han får penicillin och smärtstillande men skogsfrun får klara sig på kaffe som vanligt.


Underlåthetssynd är ingen ursäkt värd och faktum är att mattes sämre syn och överdrivna försiktighet har orsakat att Luddes klor blivit för långa och därmed lättare fläks. Hundar som enbart tassar på mjukt underlag sliter inte sina klor som vilda djur eller de som travar på asfalt. Varannan månad ska nu skogsfrun ta hjälp med kloklippet.

Av skadan blir ingen rik men kanske lite visare.



Av Skogsfrun på Dal - 1 december 2015 15:41


 

Så är vi inne i december -julmånaden.
Hur ska det bli här undrar man men fortsätter att kämpa en dag i taget.


 
RR sängliggande och fjärrskådande, ängsligt att lämna hus och hem ens för en skogspromenad. Brasan är ett riskmoment som måste tas, att utmana ödet är nödvändigt för att inte alldeles få fnatt. Muskler liksom själ behöver frisk luft och motion.



   
Apropå motion kom idén om en motionscykel upp, väldigt bra när vägarna blir hala så man inte kan sträcka ut ordentligt utan går på spänn. En kär vän hittade en bättre, begagnad på nätet och nu står den fine pållen* i vardagsrummet, alltid redo.


  De riktiga pållarna är i fin form och har vintersemester.



Gjorde ett litet bildspel från en av våra stavgångar utmed Pilgrimsleden,
håll till godo och häng med!



Bild 1: vi går hemifrån 2: Ludde släcker törsten 3: vädrar en ekorre

4: vi passerar snöbärshäcken
5: en porlande bäck,6: en buss på 45:an 7: fina rönnbär 8: galoppsträckan

9: vi närmar oss smålandstorpet 10: ser ni den sovande damen i mossan?

11: ovanför mossgravarna 12: dito
13: hemma igen 14:Ludde slipper selen 15: selen på sin plats på verandan.

Av Skogsfrun på Dal - 6 november 2015 08:42

  Här hände det, på vägen nedanför.


Nej vi fick allt krypa till korset i onsdags...eller rättare sagt ta bilen till vetten.
Luddes has svullnade och skogsfrun blev orolig. Röntgen visade inga brott eller kross skador men en av angriparens huggtänder hade gått djupt in och vetten var mycket orolig för ev inflammation i leden och ville skicka oss till djursjukhus för spolning, vilket de inte hade resurser till. De närmaste är Karlstad och Göteborg! Nej nej, det var ju inte att tänka på, RR ensam hemma och  12 mil mörkerkörning för en i sådana fall halvblind skogsfru.  Det spolades på plats så gott det gick, stark medicin och daglig sårtvätt samt krage för no slick, blev hela konceptet.


       
För stor tratt       såret fram på hasen    och bak            fixad tratt


Ludde är en lugn och tålmodig patient, kragen var jobbig i början men han vande sig fort. Tabletterna var svåra att lura i honom, han skiljde enkelt skinkan från det mystiska obekanta och spottade ut. Matte fick ta fingrarna till hjälp och stoppa ner medikamenten i halsen direkt.
Ska prova i köttbullar, men han är svår att överlista, vår Einstein.

Redan på Torsdag skuttade Ludde på alla sina ben och det var härligt att se.
Om en  vecka sa vetten, får ni höra av er om inte svullnaden i hasen gått ner, då blir det remiss till djursjukhuset. Hoppas och HOPPAS! att vi slipper.

Det har varit jobbiga dagar, alla extra resurser har aktiverats och det har tråcklats ihop,  RR:s alla läkarbesök och Luddes bekymmer. Ludde har fått många bilresor vilket han ju älskar -kan ligga i bilen och iaktta folk och hundliv hur länge som helst. Tur att vädret är så onaturligt milt så det inte blir för kallt i bilen. Yarisen är hög inuti som en skåpbil vilket ger gott utrymme för hund med tratt.

Har tänkt om ifråga om ersättning från ägaren till hunden som bet, får nog anhålla om ett bidrag till denna nota som jag än inte fått men anar når höjder. Självrisken är 2.600  medicinerna har gått löst på 500 och ersätts inte.
Ack ja efteråt önskar man alltid att framförhållningen varit en annan och bättre.
Om inte om hade varit....!

Av Skogsfrun på Dal - 1 november 2015 18:16

       

Idag hade vi otur på morgonprommen, Ludde råkade i luven på Stora Hunden, den som ryckt ut en gång förut och då fick både Husse på elcykeln och Ludde på fall.

Då var hunden lös i trädgården, hade visst smitit ur. Idag orkade inte Hundens matte  hålla in den, så Ludde blev biten i låret och linkar nu på 3 ben.

Det hände när vi var på hemväg från ån, Ludde sprang före till sin tall där han brukar ligga och vänta på att få bollen kastad. I kurvan kommer Hunden gående i långt koppel, ägaren hade inte en chans att hålla in den. Ludde blev nog överraskad och hann inte undan. Hundens matte var bekymrad och bad om ursäkt men det var ju också vårt eget fel så; no hard feeling. Ludde äter men ligger helst still och matte har inget sällskap till stallvändorna. Hoppas han är bättre i morgon.


    Igår plockade vi fallfrukt.

Väldigt riklig skörd i år, det gillar hästapållarna som mumsar så äppelsaften dryper ur mulmunnarna. Men vad är det där för ett konstigt äpple med snöre, undrar visst Ludde.

Hahaha, det är matte som skojat och lagt dit hans favoritleksak.


     

Fyndat på Smyrna loppis i veckan. Inte ofta man hittar bäckebölja nu för tiden så skogsfrun blev själaglad. men vad står det i texten? Någon med goda ögon och språkkunskapr som kan tyda?



Av Skogsfrun på Dal - 11 maj 2015 11:57

Våren fortskrider.

Nu är gräsmattorna klippta för första gången i år,regnet behövdes.

Svalorna har kommit men försvann igen, här var väl för dåligt med mat i luften.

Tror jag hörde trädgårdssångaren en eftermiddagen men även den har tystnat,

nu vill vi ha  v ä r m e !


       

    En bildsvit med två stalldrängar.


Ludde tar sitt jobb på största allvar och ingenting distraherar honom.

Vi genomvattnar höt för att Frida lättare ska tugga i sig det och för Idunns dammkänslighets skull. Efter vattningen ska kärran bort till höhäcken i hagen men fotografen blev avbruten. Det var visst matte som skrek; sätt på vattnet!

Alltså det från huset som slangas till hoarna i hagen. Ja det är ett bestyr.

Hej och välkommen!.....


- till Torpet i det vackra Dalsland.
Om kommentarer läs mer...

Klicka för större bilder!

 

Fråga mig

54 besvarade frågor

 

Översätt

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Oss emellan...

Länkar

 

 

Vädret

Väder Mellerud

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se