Helt naturliga frivolter i torpidyllen

Alla inlägg under oktober 2015

Av Skogsfrun på Dal - 31 oktober 2015 21:16

   

Allhelgona. Då tänder vi ljuslyktan på verandan

minns våra kära alldeles särskilt men de finns alltid med oss.


ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 30 oktober 2015 17:13

  Vad kikar Ludde på? 

 

Väckarklocka...varför då?  Hade ställt den på 6 men vaknade av ett djurskri utanför i mörkret kl 5. Blev orolig för Mirre, som är ute och smyger om natten och störtade upp.
Ingen fara han kom in hel och ren  när dörren öppnades och strök sig, insmickrande som vanligt mot mina ben.


  Gammal bild men visar gränsöverskridningen.


Ingen idé att kojsa, vi hade tid hos Dr kl 8.30 så lika bra att börja dagens id.
Frukost och hästapållarna...men vad var det med dom? Inte särskilt hungriga, konstigt.
Skogsfrun funderade inte mer på saken utan ilade vidare i programmet.
Råkade efter en stund titta ut genom fönstret och får se Idunn ute på stora betet nafsande efter gräs i tuvorna. Aj aj! Hur hade hon kommit dit.

Stövlarna på och ut igen, jaha här krävdes slägga och strömmätare, eltråden låg på marken och flera stolpar lutade på trekvart. Nu fick skogsfrun lägga på en rem för att vi skulle hinna till Köpingen och passa tiden hos Dr.
Vi klarade det!


  Tjocksmockarnas Mecca. Nej,idag regnade det inte.


Slank in på konditoriet och tröståt en skum pumpabakelse och delade en läcker giffel, sedan till apoteket och hämtade ut några nya medikamenter, därefter storhandel på Hemköp.


 
Nu var skogsfrun något mör både till kropp och själ men middag ska alltid fixas och sen hästarna igen. Morgonpromenaden hade vi inte hunnit med så det blev en skogslufs på eftermiddagen istället. Satt en stund på tunet , slappnade av och tömde skallen.
Stillheten rensade bort stressen. En mygga passade på att förse sig, varsågod, skogsfrun som fått sommarkänslor var med på åderlåtningen.
En sån dag! 

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 24 oktober 2015 20:26

Ett "litet" grönt paket med vita snören

det värmer gott när kylan snart slår till

då blir det bra att ha det ganska nära

och slippa bära

alltför långt ifrån.


Inte Sven-Ingvar, men en väl annan vänlig värmlänning var behjälplig med att surra loggpaketet inför vinterstormarna. Det blir inte så knepigt som det kanske ser ut, att bryta sig in och plocka ut värmeblocken och man tar ju inte ett och ett utan passar på att fylla upp på verandan med ca 20 paket om 10 kag i varje.


  Nu är det gott planteringsväder! 

Här sätts en medrest. Kärleksört på plats där vi hoppas den ska trivas och bli till glädje för insekter och fjärilar. Ett ställe som gapat tomt länge i rabatten, har äntligen fyllts ut.


     

En skogstur hann vi med, disigt väder och fint duggregn var inget som hindrade oss  skogsmullar. Vad är det Ludde ser...en tomte som överraskats i sina gärningar?

Och vad säger det lilla mosstrollet...hej hej trampa inte på mej, kanske.


Av Skogsfrun på Dal - 19 oktober 2015 13:10

  Bilden talar för mig,

 vad Frida skulle säger kan jag gissa mig till;

"Vill hellre gå i hagen med dotera mi".


   

Försöker mig på en selfie från hästryggen,

Frida, som blivit lite svettig fick ett värmande täcke efteråt.


Alltid lika befriande att komma på hästryggen, undrar vad det beror på...


Av Skogsfrun på Dal - 14 oktober 2015 07:05

Uppe med tuppen, men skogsfrun tor inte att han tar en dusch det första han gör.

Ludde ut i mörka morgonen och Mirre in i värmen, han vill gärna vara med och plaska.  Spåren av våta kattfötter gillas inget vidare ...

men vem bestämmer över en katt.

  Inflammationshämmande Pepparmynta på tork -gott tematerial!

 

Nu är vi två som chockats av tandläkarbesök med vidhäftande efterräkning.

Skogsfrun kom hem efter alarmerande besked, att betänka. Men vad har man för alternativ...ett liv på soppa och gröt eller justerade gaddar.

Lutar absolut åt det plågsamt nödvändiga hållet, det går över sa Dr Andersson.


    Loggsen på plats, provisoriskt täckt.

 

Beställda loggs anlände punktligt men inte utan besvär. Mest för den arme chauffören vars 4.5 m höga fordon fastnade under ett träd på byvägen. Ja han vågade inte passera alltså, och riva loss taket. Ringde och sporde vad göra och skogsfrun visste förstås på råd; kan du inte ta trucken sa hon, det är bara en km kvar så är du här. Njaa, han var tveksam, jag får ringa ledningen och höra hur vi ska lösa detta, sa han.


   Spaning från balkongen

 

Skogsfrun hade annat att göra, gick till stallet och grejade när mobilen plingplongade. Bor du i huset där det ryker ur skorstenen, hördes chaufförens käcka värmländska stämma. Jaa, var är du nu då, undrade skogsfrun. Om du tittar fram bakom knuten så ser du mig nog svarade killen glatt, och har man sett! Där kom han krypande i slowmotion med de två pallarna loggs framtill på gaffeln! En dryg timme sen första kontakten och skogsfrun blev själaglad. Släppte allt för att dirigera ekipaget rätt, 20 cm från husväggen och 3 m från trappen.

Det blir bekvämt när man ska skotta sig fram i vinter.  

Av Skogsfrun på Dal - 11 oktober 2015 18:33

   

Gammelrosen kämpar på och humlen har fått kottar.

 

Sen morgon (7.30) efter en orolig natt. Skogsfrun vaknade ideligen vid ett envist pipande, den förbaskade väckarklockan var olydig eller hade hakat upp sitt maskineri. Till slut plockade skogsfrun ut batteriet och stoppade allt i en låda. Vaknade snart igen vid samma pipljud.
Men vad var nu detta! Det kunde ju inte vara väckarklockan, nej den skyldige var  mobilen, som pockade på laddning! Skogsfrun knatade ner för trapporna och satte i laddaren, irrade upp igen och somnade om. Väcktes åter av samma pipande, nej nu...!
Aha, strömlöst laddas ingen mobil, i med kontakten och äntligen RO, då var kl 03.
Undra på att dagen sen blev förryckt, 11-a kaffe kl 12 t.ex


     
Regndisigt väder och väntande hästar.

Ludde gjorde sin rusch utan större sensation, de är vana nu damerna.

Frida marscherade in till stallet för att få den första hötappen innan nätet blev klart, medan Idunn kände för en klistund på hönätsgalgen.
Skogsrunda eftersom trafiken tätnat på byvägen, grannen var i farten med traktorn.


  Ny skylt vid våran tall.

Hm, jaa får man 3 mille så må det vara hänt.
Men nu är det ju faktiskt grannen i slutet av vägen, som ska sälja.
Lite oroligt är det, man vet vad man har men inte vad man får.


 
Här vaktar  jag sa Ludde.

Av Skogsfrun på Dal - 6 oktober 2015 16:40

Man får följa med sin tid och byta logga, nu är hösten här.

Inte fullt så avlövat och gyllene som på bilden, den är framplockad och avdammad sen förra året men det kan gå fort om temperaturen faller och vindarna tar i.


  Sena stallvändan sker nu i mörka natten, bra ytterbelysning och pannlampa är av nöden så man inte trampar fel, hamnar på lasarett och missar de hungrigt väntande i stallet. För det mesta tycker vi det är skönt med en nypa frisk luft innan sängdags men visst kan det ta emot ibland. Vi, är förstås Ludde och skogsfrun.

RR hålls vid brasan och brygger te.


     

Ladan är fylld med sex storbalar som vi fick hem i lördags.

Fint mjukt ängshö som inte dammar, gott att slioppa strila med vattenkannan i vinter.

Förhoppningsvis räcker det fram till April och bonden lägger undan så vi får samma sort hela året.  Varje bal väger ca 300 kg och kostar lika mycket, det gör också transporten.

När vi lämnar stallet får en mindre nattlampa lysa för trevnads skull.


       

En dag fick hästarna besök, det var grannens lilla Ponny som antagligen krupit ut under tråden i sin hage. Efter hälsningsceremonin begav sig den lilla damen snällt hem till sitt. skogsfrun tyckte det var kul och fick fina bilder på köpet.


Av Skogsfrun på Dal - 2 oktober 2015 09:53

   

Månen är normal igen men vad ska man säga om himlen!

Varför blir allting nattsvart när det blir mörkt? Nej jag menar inte det faktum att solen gått ned utan själens förmörkelse. Plötsligt, som när man drar ned en gardin blir allt svårt och hopplöst: Skogsfrun kommer inte att hålla för ytterligare 1800 kg höhantering, eller för det som kommer ut ur andra ändan, som en direkt följd.

Ja det handlar förstås om hästapållarna.



 
Ensam stalldräng gör sitt jobb så gott det går men om hon blir sjuk då, om ryggen en vacker morgon nekar att ställa (sig) upp...? Varken frågetecknet eller ryggen lär räta sig i ett nafs och under tiden -vem ska man besvära säger den som Ingen vill besvära.
Argumenten emot fortsatt hästhållning hopar sig lavinartat, skogsfrun fäktar vilt bland snömassorna och nattsömnen blir sporadisk medan grubbleriet fortgår.


     
Fläderbären börjar mogna och vildapeln bjöd oss frukter fina.


Så gryr dagen äntligen! Ryggen bär, man tar på klär och ut det bär.
Den friska morgonluften rensar lungor och njurar, hjärta och hjärna. Skogsfrun möts av hovdamernas välkomnande gnäggande, de skyndar sig före in i stallet för att få första tuggorna serverade medan matte hivar hönätet fullt.


 
Ludde fjantar runt och väntar på morgonlufsen till ån, matte fattar gå-stavarna, ja, Luddes boll är med  i fickan. Nattens oro viker för den sunda realism som morgonen för med sig, en ny dag med alla möjligheter och upplevelser.
Vad mötte oss just i morse t.ex -jo små överkörda ungormar, för tidigt födda genom försenad vår. Både snok och huggorm såg vi utplattade av bildäck. Död och pina.
Men ovan där skriade två Ormvråkar, hade de koll på munsbitarna på vägen tro?
Ett gåsasträck for mot Gösjön och kreaturen gick och nafsade på betena,
ån flöt lugnt och stilla som den gjort i århundraden.



   
Styrkt vandrade skogsfrun hemåt till frukostbordets håvor där RR går och småpysslar.
Vi är på benen,älgar på med lärkvingar och i rabatten blommar gammelrosen och de andra oförtrutet, obekymrat. Lär mig du skog att vissna glad!

Hej och välkommen!.....


- till Torpet i det vackra Dalsland.
Om kommentarer läs mer...

Klicka för större bilder!

 

Fråga mig

54 besvarade frågor

 

Översätt

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30 31
<<< Oktober 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Oss emellan...

Länkar

 

 

Vädret

Väder Mellerud

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se