Helt naturliga frivolter i torpidyllen

Direktlänk till inlägg 31 januari 2015

Älskad - saknad...små tassars tramp har tystnat.

Av Skogsfrun på Dal - 31 januari 2015 08:39

 

Den 28 jan fick lilla käcka Ninna Västgötaspets somna in hos vetten på distriktet i Frändefors. Cancer förstås. Hon hade blivit 13 år i April.
Tack till Ninnas vandringskompis på våra utflykter – Maki, för att du var med på den sista färden och stöttade. När du åkt hem kom sorgen ifatt och det känns trångt om hjärtat.

I 47 år har man haft en liten trogen spets i hälarna, månntro man ska klara sig utan nu...det är ett stort frågetecken. Vi låter det sjunka in och avvaktar våren, trots allt är det mer krävande med två hundar.


       

Pelle till Maki         Dagen efter och före hemresan       Tack! äntligen tulpaner

 

En blomma till en vän som ställer upp i vått och torrt. Vägen till vetten blev  därmed varken lång eller så hemsk som befarat och allt gick lugnt och fint till på kliniken. Vetten som flera gånger besökt oss för hästarna, var trygg i sitt jobb och tålmodig med orolig matte.


  Diverse ärenden på byn och besök på biblioteket och Röda Korsets loppis, skingrade tankarna. Föll för var sitt oemotståndliga kramdjur vars bedjande ögon man absolut inte kunde motstå, ja ni ser ju själva här ovan invid tulpanerna.

Som avslutning på dagen tröstade vi oss med vitt vin och räkor (bland trånande katter). Och så gick solen ned över torpet utan Västgötaspets.


 
ANNONS
 
Berit E

Berit E

31 januari 2015 15:07

Även om man vet och haft tid att förbereda sig ... sorg och saknad hör ju dessvärre alltid ihop med ett liv med hund. Med djur överhuvudtaget. Klart att livet går vidare, men visst känns tomrum svåra. Usch ja...
Sara - stor kram!

http://kasperian2.blogspot.se

Skogsfrun på Dal

31 januari 2015 15:18

Tack för storkram Berit, du är ju inte den som ödslar med sådana ;-)

Ja alla djur sätter sina spår, för alltid i vår själ.Detta insåg jag när jag skulle bli bonde* på 70-talet. Kor får och kaniner gjorde entré –en gång men aldrig mer. Utekatter lever farligt på egna villkor och man önskar sig och dem mycket tur. Hunden är bäste vännen och man kan ha bra koll och framförhållning men tiden är emot oss och trots att man vet blir man alltid lika brutalt väckt*.

 
Ingen bild

Lena

31 januari 2015 18:28

Lilla glada Ninna! Hon kämpade länge mot sitt öde. Så skönt att hon fick ett lugnt slut och att du var i ganska bra balans tillsammans med en klok veterinär och Maki. Att känna mattes förtvivlan är inte bra.

Nästan ett halvsekel med västgötar tar lång tid att komma över. Var Ninna den sista i en lång trad av egna uppfödningar? Självklart hörs de välbekanta ljuden under lång tid och tomheten känns så definitiv till en början. Vi har ju alla upplevt den åtskilliga gånger.

Här går vi och tittar på gamla katten Maja. Hon är snart 18 år, äter nästan som vanligt, men magrar betänkligt. Hur länge ska hon kunna ha ett drägligt liv?

Veterinärbesök är inte att tänka på. Hennes enda bilresa till kastreringen höll på att kosta henne livet. Hon var blå i slemhinnorna efter att ha panikandats i 30 minuter. Vi får se hur det blir inför den sista resan.

Luddes vitalitet fyller snart tomrummet! Ni gjorde allt det som var nödvändigt för Ninna. Alla de goda minnena kommer så småningom att ta över efter sorgen.

Många varma tröstekramar till RR och dig!

Skogsfrun på Dal

31 januari 2015 19:09

Tack rara Lena för dina trösterika och kloka ord.
Det är så sant som det är sagt.

Ludde är en suverän hund som njuter av att vara ensam herre på täppan och helt rå om oss.
Vi får se om vi klarar oss utan en liten hustomte* :-)
Ninna var inte min egen uppfödning. Hon kommer från dressyrryttare Ninna Swaabs kennel i Skåne.
Hon har råkat ut! http://www.skanskan.se/article/20141025/ESLOV/141029539/-/mobilen-livlina-i-stallet
Vad gäller er Maja (jag har också haft en Maja, sköldpadd och en man aldrig glömmer) så kan ni ju be en vette komma hem och hjälpa henne över gränsen. Det blir väl lite dyrare men väl värt att slippa bråka med djuret.

Apropå mager katt så är Ola lika tanig trots avmaskningen, undrar om han fått bestående skador på lever etcetera. Ola är bara ca 12 år.

Kram på er med!

 
Ingen bild

Tostes matte

31 januari 2015 18:41

Tankar till er när lilla Ninna inte längre finns. Men... hästarna, katterna och Ludde behöver er omsorg. Att ha händerna fulla kan trots allt skänka en viss tröst även om saknaden är enorm. Allt gott!

Skogsfrun på Dal

31 januari 2015 19:02

Tack så mycket för tankar, det värmer.
Ja här städas och fejas högt och lågt nu, det gäller att hålla sig sysselsatt intill utmattning.
Tiden läker de flesta sår, man får lov att hålla ut och se framåt, vem vet...
Ha det gott!

 
margus

margus

31 januari 2015 22:34

Så tomt det blir med ens! Västgötar har ju för vana att alltid vara i närheten - då blir det extra tomt. Tänker på er nu när lilla Ninna måste lämna sin plats. Nu får ni krama Ludde extra mycket - som tröst för både er och honom. Vår Sigrid blommade ut kolossalt när hon blev ensam hund kvar och fick all uppmärksamhet själv. Hur gammal blev Ninna?

Läste länken om Ninna Swaab och förskräcktes... Herregud, vad kunde hänt om inte... Tur att det gick bra i alla fall.
Kram

http://margus.bloggplatsen.se

Skogsfrun på Dal

1 februari 2015 09:16

Ninna skulle bli 13 i april, såg du vad hon var lik den hund hennes namne hade bredvid sig på bilden.

Ja ifråga om trofasthet är västgöten utan motstycke vill jag påstå, du har väl hört om mannen som ville lämna tillbaks sin valp för att han inte fick vara ifred för den. tala om att kasta pärlor till svin.

Hade mobilen i fickan ikväll när jag gick till stallet;-)

Kram tebakers!

 
Ingen bild

Lena igen

1 februari 2015 09:09

Jo, Ninna Swaab minns jag som dressyrryttare för länge sedan.

Mobiltelefon är ett måste när någon av oss ensam går 800 m till brevlådan eller till skogen sedan min käre mötte en ilsken älgko på väg till stallet, 40 m, en mörk höstnatt. Han lyckades skrämma bort henne, men var blåslagen och arg när han kom in. Jag hörde honom ropa men fattade ingenting. Jag hade inte klarat den fighten.

Väninnan veterinären med welsharna gör allt, men avlivar inga djur. Måste hitta någon annan att ha på lut.

Ola tar nog tid på sig att få tillbaka lite hull. Vår Maja, också sköldpadd, tror jag har dåliga njurar, så hon får veterinärfoder med väldigt lite protein i.

Kastrerade hanar har ibland kortare livslängd. Ola är kanske en duktig jägare och har svårt att hitta sin idealmat av sork och möss under snön just nu. Vår storjägare Lappidus är väldigt hungrig nu när hon kommer in efter många timmars jakt, som inte alls lyckats så bra.

Så bra att ni har en villig vallare kvar i huset. Han tröstar er säkert efter bästa förmåga.

Skogsfrun på Dal

1 februari 2015 09:29

Ruggig händelse Gustav råkade ut för, var det en ko som retat upp sig på älgjakten kanske, hehe Eller hade hon berusat sig på fallfrukt, sånt händer ju också.

Svårt att reglera protein när katten jagar möss mm -den bästa och naturliga födan. Ingen av våra misssar är hungriga när de kommer in, antar att de jagar på logen och i övriga byggnader.

Ack ja dessa djur. De ger oss bekymmer men mest glädje ändå och så mycket kärlek som vi inte vill vara utan för allt smör i Småland.


 
Ingen bild

¨Lena

1 februari 2015 18:09

Det var kolmörkt, men Gustaf tror att han överraskade dem och kanske kom emellan kon och hennes kalv. Den lilla såg han aldrig.
Mobil + ficklampa är det som gäller!

Ett liv utan fyrbenta vänner vore förfärligt tomt. Så mycket glädje och kärlek de bjuder på, dygnet runt i årtionden innan de lämnar oss tårögda kvar.

Mitt i sorgen har jag varje gång skrivit ner några rader om just det djur jag sörjer. Datum, färg, temperament, släktskap och roliga episoder jag vill fortsätta att minnas länge. Det ger en liten tröst och man ser att listan blir allt längre. Sån't är livet!

Skogsfrun på Dal

1 februari 2015 23:26

Så var det nog, de skyddar sina små.
Det som kan oroa mig här är att jag möter en främmande människa när jag öppnar stalldörren om kvällen. Ludde är nog dålig vakthund som älskar alla.

Utan djur har jag svårt att trivas. I lägenhet i Göteborg skaffade jag en hamster. Den sprang fritt på golvet emellanåt och var ganska mysig.

Bra idè att skriva upp, man glömmer. Jag brukar titta på alla foton ibland.

Ha det gott!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Skogsfrun på Dal - Måndag 6 maj 17:30

En kväll i Mars kunde vi inte låta bli att tjuvstarta utelivet trots att det under dagen fallit ett tunt snötäcke. Jo, det var ruggigt kallt så vi blev snart tvugna att dra oss inomhus.     Nu är vi inne i Maj månad och skogsfrun är sittan...

Av Skogsfrun på Dal - Onsdag 27 feb 10:08

    VÅR! Absolut. Första gänget trädgårdsmöbler har kånkats fram och provsuttits i solgasset.
       Det sticker upp saker lite här och där också.
 Annat var det förra året dags datum...men i Mars! ...

Av Skogsfrun på Dal - Onsdag 6 feb 23:39

  Medan snön dalar får vi roa oss bäst vi kan inomhus. Mirre tycker det är för mycke snö och för lite möss. Em sladd får duga.     Matte studerar Putin på Play. Intressant men inte överraskande insyn i maktens boningar. Ludde på soffan är v...

Av Skogsfrun på Dal - Fredag 1 feb 11:42

Opinion live igår:Så upphetsade folk blir när naturen kommer dem nära.Jag hade blivit glad över att den ensamma vargen lyckats ta ett byte och få ett skrovmål.Flytta bytet till skogen hade löst problemet.Eller gett vargen bedövning och flyttat den ti...

Av Skogsfrun på Dal - Torsdag 31 jan 17:34

Kärt besök av en gammal bloggkompis som hittat hit trots viss förändring och långt blogguppehåll föranleder skogsfrun att ta sig ett tag i kragen och skriva några upplysande meningar om sakernas tillstånd, apropå det.(Lååång mening det där).   Lä...

Hej och välkommen!.....


- till Torpet i det vackra Dalsland.
Om kommentarer läs mer...

Klicka för större bilder!

 

Fråga mig

55 besvarade frågor

 

Översätt

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Oss emellan...

Länkar

 

 

Vädret

Väder Mellerud

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se