Helt naturliga frivolter i torpidyllen

Alla inlägg under juni 2014

Av Skogsfrun på Dal - 29 juni 2014 18:25

     

Vänskapen blommar ihop.  Gammelrosen      Finska Rosen          Polyantha


Efter det livgivande regnet -överfull vattenmätare, blommar rosorna ut i all sin prakt.

Gammelrosen närmast syrenerna flankeras av en snabväxande vit sort, som jag kallar Finska Rosen efter fjällan som haft den med sig i ryggsäcken. Kanske blir den för stor för rabatten, isf finns det en lämplig plats vid häcken t.v

Vi får se till hösten om flytt blir aktuell.


    Hostan i förgrunden står med knoppande stänglar, den tar tid på sig men står sedan länge i blom.

Jasminen tålde RR:s obarmhärtiga nedklippning i höstas och har fått fin form och ovanligt riklig blomning. Skogsfrun blev ganska orolig när mannens framfart med saxen uppdagades. Han fick allt höra ett och annat!


Nu är tiden kommen att i lugn och ro avnjuta trädgårdens fägring, rensandet minemeras efter midsommar när växtkraften avtar. Det är man s å tacksam för!

Istället invaderas vi nu av de berömda, avskydda, slemmiga kräken -mördarsniglar!

RR går på jakt med skrapan flera ggr om dagen.

Rent ruskigt att se dem försöka ta sig in under verandadörren, ja några hade faktiskt krupit u p p  på dörren och fick borstas bort. Man känner sig...trängd.


  P.s

Rosa Rugosa var det nära att jag glömde. ROSEN i Da Vincikoden!


Tränga in sig i läsfåtöljen passar bra när regnet öser ner där utanför. Läser omigen Da Vincikoden som jag köpte i Skåne 2004. Nu långsammare och mer eftertänksamt och finner den oerhört intressant. Bland det bästa jag läst ifråga om spänningsroman faktiskt.

"Änglar och demoner" ska vara en uppföljare, den ska jag försöka hitta på bibblan i veckan.





ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 27 juni 2014 10:00

Himlen var lovande blygrå i morse. skogsfrun tog jackan på, ifall att...
Tur det för vi kom ut i en riktigt go ösaflösa, den första på långliga tider och så  (måttligt) skönt. Fick byta kläderna in på kroppen vid hemkomsten och gnugga hundarna hjälpligt torra.
RR har fixat längre slang så dunkkörningen är ett minne blott,  men ändå ett joxande och gott om stallbrunnen fylls på.


    Vi bjöd på extra goda Buttericksbullar!


När man får oväntat besök lever man upp. Brodern ringde visserligen innan; vi tänkte komma upp en sväng i morrn., men det blev ändå till att lägga på ett kol och fara till Köpingen för komplettering, ett kärt besvär. Roliga dagar försvinner alltför fort men sparas i minnenas arkiv.


  Lilla Ninna blev getingstungen häromda´n.


Kände plötsligt inte riktigt igen henne  och svullnaden över vänster öga avslöjade den bitska sanningen. Märkvärdigt nog verkade hon inte alls tagen utan var precis som vanligt.  Getingen hittades  krypande på golvet och bekräftade misstanken.


  RR passar på att elda riset från häckklippningen

nu efter regnskuren, skogsfrun fotar obehindrat som synes. Gott att ha utsikt igen. Insyn får man ta på köpet.

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 24 juni 2014 16:17

   

En tittglugg öppnad   Här får det lov att växa.

 

Arbetsdagen är inte slut men det är skogsfrun -ganska så.
Hur kommer det sig att man plötsligt* fått så mycket att göra? Förr hann man det man skulle både borta och hemma och lite till.

Inte hade man tänkt släpa fram krokodilen en sådan vacker dag men när musen vägrade sin väg med tagentbordet, skogsfrun fastnade och såg ingen annan råd än att dra ur kontakten. Provade alla sladdar ifall glapp någonstans men icke, däremot varsnades en mängd damm på sladdhyllan bakom skrivbordet, sålunda kom det sig att skogsfrun började städa.

Det var ju häcken som skulle klippas. Började igår och gjorde en tittglugg mellan syrenerna. Det bortklippta är snöbär som har en otrolig växtkraft. Suger musten ur både jord och varelser.
Det är inte alls roligt att stirra in i en häck när man har så fin utsikt, och vi vill ju ha koll på vägen, kunna se hästarna mm mm.

Efter 11:a kaffet startade skogsfrun operation tittglugg nr 2.

Detta är ingenting för RR med dåligt hjärta.

Två olika redskap används -häcksax för det klena och en typ sekatör med långa armar.
Dock inte nog långa eftersom häcken är dryga metern bred. Att tränga sig in i den går men marken sluttar och ett fall därinne så finge vi skicka efter räddningskåren.
Det vill vi inte!  Klippa från andra hållet är också förenat med fara för lemmar, kräver trappstege och lutning där med. Visserligen faller man mjukt på gräsbacken men vill det sig illa får man ben eller armar galet och bryter sig. Men tro inte att vi ger oss!
Allt ris forslas bort efter hand  - kånkas i knippen eller kärras. Det är ganska långt till eldbegängelseplatsen.  

Så ska man äta också! Skogsfrun hade först tänkt nöja sig med en tallrik god havregrynsgröt men efterhand som magen började kurra vaknade gottegrisen och grymtade; spaghetti och quornröra! Gott blev det.


     

Ludde midsomer boy   Salamander i vattenskålen förbryllar Mirre.

Efter en ansenlig disk anser skogsfrun att arbetsdagen är slut. Ja den sedvanliga uppassningen av djuren räknas inte och pågår ända tills man ligger i paulunen.

Förresten är man inte säker där heller. När som helst kan det komma någon tassande som vill ut och det törs man aldrig negligera.

Nu slappnar skogsfrun av. Kaffe kl 17, fotboll 18 och Midsomer murders kl 21.
Håll igång i skogen!

Av Skogsfrun på Dal - 21 juni 2014 11:10

 


Hjälp! Halva tårtan kvar och RR har tröttnat. Han är kanelbullfantast och inte mycket för annat kaffebröd -eller tårtor. Skogsfrun kan utan problem (?) sätta i sig hela härligheten men har vissa dubier. Trist tårtfat passar praktiskt i kylskåpet.



 

Missarna tackar nog inte nej, till grädden i alla fall.


Midsommaraftonen förflöt lugnt och vi höll stilen med sill och färskpotäter, nubben skippades dock. Det känns som om den passar bättre i större sällskap - RR tar ju ingen så skogsfun hade fått skåla med sig själv.


En ridtur på gamla Frida i kvällsolen var fint, att komma ut i grönskan uppskattar vi båda. Särskilt Frida som passar på att njuta av det frodiga smörgåsbordet*.

Jo, hon hade skogsfruns tillåtelse. Vid upprepade små pauser fick hon beta en stund.

Funderingar finns på att montera kameran runt midjan och filma vår framfart. Svajigt blev det nog -högst naturligt;-)

Av Skogsfrun på Dal - 19 juni 2014 22:07

 

Midsommar igen, den 10:de på torpet och vi lever!

Det utlovade regnet kom, men ynka lite, vi fick allt fram med vattenslangen till de törstiga rosorna. Vattnet i regntunnorna är nästan slut eftersom rabatterna intill huset kräver varannandagsbevattning, där kommer inte heller det naturliga nedfallet åt.


    RR är överraskningarnas man, aldrig kunde man väl i sin vildaste fantasi ana att han skulle hänga på sig en axelremsväska!

Anledningen är att hans jackfickor är för små för den digra plånbok han skaffat sig. Inte så välfylld med penningar mer kort och annat papperskrafs, men tydligen nödvändigt att bära med sig. Vi damer, hur skulle vi förresten klara oss utan handväska, så tyst min mun...


Väskan är ett loppisfynd för inte särskilt längesen, vill minnas att jag gav 30 kr för den. Tänkte att den kunde vara bra att ha kameran i på ridturer t.ex men så blev det inte. Väskan hamnade i garderoben tills alltså RR:s bekymmer började.

Tyckte den var snygg och idag får vi i en annons i tidningen se en väska med precis samma mönster som på loppisväskan, Skogsfrun blev nyfiken och tog en titt inuti den.

Häpet noteras då : Louis Vuitton Paris made in France.

Googlade och fann detta -är det en dyrgrip man så aningslöst skänkt bort?!


     

Schersminen blommar vackert men man saknar den ljuvliga doften som fått stryka på foten för att blommorna ska bli större, där blev man lurad på konfekten* av en okunnig trädgårdsexpedit.  En vild nyponbuske blommar grant i snöbärshäcken och nu går solen ned bakom stallet.






Av Skogsfrun på Dal - 17 juni 2014 09:17

Eld ska begås under kontrollerade former!


Gårdagens blamage kunde ha tagit en ände med förskräckelse, ja förskräckligt var det i sanning och en fråga om minuter innan  torpet stått i lågor.

Ricky Bruch bevingade ord; “en kvinna som är mer än två meter från spisen är på rymmen” fick viss fog för sig. Så här hände det sig.
Mobilen ringer. Hej jag har ett paket till dig, men min GPS har visat mig fel, jag står vid bron på Nordkärr men det går ju inte att köra över på ett par plankor!
Okej, det är inte första gången detta händer. Du ska köra tillbaks mot M och ta mot Sunnanå osv rabblade skogsfrun som just höll på att baka banankaka.

En stund senare ser skogsfrun en mindre vit skåpbil komma körande på vägen, aha redan här. Släpper allt och ilar ut för att vinka in paketbilen, GLÖMMER då en kastrull med smör på spisen -högsta värme. Nää det var fel bil, den kör upp till grannen, eller har den kört fel igen?
Skogsfrun står kvar beredd att visa rätt väg. Då kommer en liten röd skåpbil farande på vägen. Aha, den är det, står kvar och jaa där kom vår beställda gräsklippare minsann.

Det blev ju snack och urlastning och hejdå sen man skrivit på. DÅ erinrar sig skogsfrun smöret i kastrullen! Rusar in med högsta speed , brandlarmet går på högvarv det med och huset är fullt av rök. De arma hundarna är förvånade men inte rädda, det blir skogsfrun.
På spisen står en svartbränd kastrull och lågorna slickar översidan på fläkten. skogsfrun får tag på disktrasan och slänger kastrull med eld och allt i vasken som är full av odiskat porslin däribland två av de finaste tekopparna! En gick to hell.

Täcker vådan med en bakplåt och inväntar resultatet.  Det slocknar förstås, Fläkten är svart och bränd. Nu vidtar en idog rengöring som blir någorlunda och fläkten fungerar märkligt nog. Upp med fönster och dörrar för att vädra ut innan RR kommer in  men det tog hela dagen att bli av med röklukten. RR tog det hela med beundransvärd fattning, inte ett ont ord om vårdslösa käringar! Fläkten blir aldrig sitt gamla jag men vi är glada att inget mer än den och en tekopp gick till spillo.

Minns att samma sak hände i min barndom. Mamma höll på att sylta och hade satt paraffin till smältning på spisen. Hon gick ner till farmor i ett ärende och blev väl kvar lite för länge. Plötsligt började det brinna, höga lågor tog gardinkappan under spiskupan, vansinnig plats för en gardin men man hade det så på den tiden. Jag rusar ner till farmor efter mamma som fick släckt. Saker och ting har en tendens att upprepa sig men detta ska aldrig mer hända här i huset om skogsfrun får behålla sina 5!

Av Skogsfrun på Dal - 13 juni 2014 16:16


 
Påverkad av plasmamolnet? Ja min dator kanske är det -också, skärmen blinkar ruskigt ofta  och så har den aldrig förr betett sig.
Min egen el-känslighet vet jag om sen gammalt. Stängt bildörrar med höften för att inte få en stöt, hoppa högt och skämma ut sig. Möten med vissa personer slår det gnistor om -nej det är inte kärlek vid första beröring, haha.
Åskväder känns i kroppen långt innan första knallen o.s.v Nu är jag rent stirrig, bäst att ta något lugnande, varför inte fredagsgroggen!
Sagt och gjort.


Vem ska man heja på ikväll då, VM-fotbollen slipper man inte undan här i huset.

Trevlig helg gott folk, om IT-samhället står rycken.


 

Av Skogsfrun på Dal - 12 juni 2014 08:55

     
Vi går genom skogsparken  där orkidén Jungfru Marie Nycklar nu blommar. 


I morse blev det änna trångt på leden. Kom ut lite väl sent och det straffade sig, vill ju helst vandra ostört, bara lyss på fågelsång och få chans att se ett eller annat vackert rådjur.


  Fågeltornet i Sunnanå

Först mötte vi en liten ljus bil som stannade, det visade sig vara vår gamle besökare, ornitologen som varit ute och skådat i morgonväkten. Vi fick en trevlig pratstund och han omtalade att man sett en Ägretthäger vid Gösjön. Det är en helvit art inte så vanlig på våra breddgrader. Nu visste han att den höll till vid Sunnanås nya skådningsplats vid utloppet av Holmsån.

Som vi stod där och pratade kom en bil körande nerifrån och vinkade åt orren* att backa, men han valde att köra in i en ficka där jag stod med hundarna. Det var skogvaktar´n sa han och drog på smilbandet. Ja ja, den självutnämnde, så rätt han hade. Vi hade mycket att tala om och stod kvar när “skogvaktar´n kom tillbaks, oj så nyfiken han måste ha varit ;-)


  Bild från vandringen på Skalåsknatten

Våra vägar skiljdes, orren* for vidare mot Köpingen och skogsfrun med hundar fortsatte stavvandringen.  Ludde framför i sele och fäst i livremmen, Ninna i handkoppel vid sidan något efter. Spänstiga steg idag, kanske vi har den höga friska luften att tacka för det.

Framme vid ett av sommarstugetorpen kommer så mannen med den svarta labben gåendes, ytterligare ett stopp och lite samspråk om väder och vind och hundar innan vi traskade vidare åt var sitt håll. I sanning en mycket ovanlig morgonrunda för en van eremit.

Hej och välkommen!.....


- till Torpet i det vackra Dalsland.
Om kommentarer läs mer...

Klicka för större bilder!

 

Fråga mig

54 besvarade frågor

 

Översätt

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Oss emellan...

Länkar

 

 

Vädret

Väder Mellerud

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se