Helt naturliga frivolter i torpidyllen

Alla inlägg under juni 2011

Av Skogsfrun på Dal - 29 juni 2011 20:22

   Klicket förstorar & bläddrar  


Men hallå!   En morgon stod det Ko-lugna frukostgäster och mumsade på hästamaten. Håll till goda för allan del, men så KO-nstigt att inte det gröna föredras framför gammalt torrt fjolårshö. Fjällvippas kalv hade slunkit ut genom stängslet och som den goda modern slank Vippa efter förstås. På släp fick de visst en Hc. Så fiina de är! Rätt som det var tröttnade de på dieten och knallade iväg hemåt. Trevligt med besök:-)


  Bergs kor har stora grönytor att husera på. De passeras på väg till och från Köpingen och denna dag, som var en annan, blev vyn oemotståndlig för herr Pentax.


  Knutten med sitt uppseendeväckande ståtliga fordon hittade skogsfrun på torget. Vilken häftig hoj, Varifrån kommer du undrades och svaret kom direkt: Dorotea, vet du var det ligger. I Lappland visste skogsfrun som faktiskt satt sin fot i landskapet ifråga.

Till Österike skulle ekipaget vars passagerare för tillfället befann sig inne i affären och provianterade. Förargligt nog glömde skogsfrun att kolla vad det var för slags mc. K-ACT står det på skärmen, någon?


Köpingen vimlar just nu av resande turister OCH bofasta* på bl.a Rivieran* . Kul att se lite nytt folk och Ludde får nya vovvar att stirra ut och göra utfall mot om de kommer för nära. Usch å fy! idag kom RR hem och berättade om en sådan episod med en mopsig typ.

Möjligen beror vimlet till en del på det faktum att Kanalyran startar i morgon torsdag. Då bir det livat i holken och KO-utställning!


Värmen har tvingat på oss en vilodag, ja faktiskt tog RR helt slut efter affärsrundan och var tvungen att uppsöka paulunen.

Svalare väder är inte helt fel alltså men mer regn betackar vi oss för...

hör hör!

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 28 juni 2011 22:27

        

Skålleruds kyrka          Utsikt över Nären
En riktig sommardag! Vi bestämde oss för att ta ledigt från jobb. Slet som grisar igår med att förbättra underlaget till hästarnas flugfria skuggplats på logen, det blev bra.


      

Karta över Nären         Start & skorna av         Måskoloni på holmen


Idag tog vi alltså semester*, med Galoschen på biltaket for vi för att utforska den närbelägna sjön...NÄREN;-)

Startplatsen vid Skålleruds kyrka hade vi spanat in och funnit tillfredsställande embarkeringsbar, en vanlig vardag på blanka förmiddagen skulle vi nog inte vara i vägen på parkeringen heller.
Vi kånkade kajaken ner för sluttningen och sedan vi forcerat ett mindre bälte med vass var vi ute på  sjön, som glatt glittrande välkomnade oss.


I en båt måste man vara överens och det gäller särskilt i ranka kanoter.  Galoschen är ett stabilt  flytetyg som väl är! Du håller paddeln fel, säger t.ex skogsfrun. Vadå undrar RR förorättat (?) Det är väl ingen skillnad. Joho envisas skogsfrun, för det är en skåra i den del som ska svepa undan vattnet, vänd på den! Så här gapar RR och vänder hela paddeln upp och ner och vispar med skaftet i sjön. Är han i trotsåldern - ÄN tänker skogsfrun och framhärdar bestämt. Ack ja så där håller vi på men det ska väl bli bättre, skam den som ger sig, hehe.


   

Praktiskt placering       Vi ser kyrkan skymta    In i vassen fint!

 
Vi följde sjöns östra strandkant ganska snart spanande efter en trivsam fikaplats och efter någon halvtimma dök ett intressant objekt upp. En påkostad brygga och flera småbåtar uppdragna på land utan liv eller stuga inom synhåll såg lovande ut och när sedan ett bord med sittbänk kom i blickfånget var saken klar...här eller ingenstans. Det var ett utmärkt val och tack vare den tidiga timmen fick vi vara ostörda. Tystnaden bröts endast av måsarnas  perfekta ljudkuliss.

Nu mår jag bra sa RR och bet i kanelbullen.


     
Obekant strandblomma   bekanta fötter           Dekorativ mossväxt




     

Söderut                       Djungelgrönska           I hamn* igen.


Efter tankning fortsatte vi söderut en bit innan vi tvärar rätt över sjön till motsatta sidan, den västra. Här fanns inga spår alls av människa men vackra gula näckrosor glänste i en vassig vik.
Nu började RR känna sig trött och med hemmahamnen i säkert sikte la vi på en rem och var snart i land där vi startat, för cirkus en dryg timme sedan. Trevlig tur men sjöar är STORA jämfört med åar.

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 26 juni 2011 10:13

  Ja så var Midsommarhelgen över för denna gång.

På västra sidan lika regnigt opålitlig som vanligt, man har vant sig och har inga förväntningar vad väder beträffar.

Vi fick iallafall Amerikafrämmat dan före dan i skepnad av kusin med dotter -tack Pullan* för att ni trots tufft program tog er tid att titta in på hemvägen:-)


Stekt Gös med färskpotatis och remouladsås utlöste hänförda mmmmm,

jordgubbstårta till kaffet är naturligtvis ett måste, som också smakade fina fisken. I USA firar man förresten midsommar på rätt dag d.v.s den 21 det dygn som har den längsta dagen, sommarsolståndet.

Varför ska vi i Sveriges land prompt ändra på allt?


     

Medan Magda tog sig en lur i hängmattan, fixade Pullan och skogsfrun hästarna. Tyvärr fanns det inte tid till ridning denna gång, dessutom hade Idunn lyckats vricka sig och ansågs icke ridbar men linkandet var glädjande nog puts väck när vi hämtade dem i hagen.

Kusinen som har egna hästar hemma, led antagligen av abstinens...10 dagar utan häst! Bevare oss väl;-)


  Packning pågår inför flygresan, en omständig procedur. Somligt ska platsa i handbaget, det gällde att få rätt sak på rätt plats. Inget glömt? Nähej. Vems är då de tjusiga VANS solbrillor som skogsfrun fann på köksbordet när herrskapet rest? Vill minnas att de satt på Magda av och till.

Nåväl de är i säkert förvar tills tjejerna återkommer i september.

Hoppas att vi då får tid till lite roliga grejer.


Pullans enkom inhandlade favorit Tequilan får skogsfrun smutta i sig själv, det är ingen uppoffring;-) Mild och god att blanda med citronlemon på is, perfekt sommardrink. Här kan man förkovra sig i Tequilans ärorika historia mm;-))

Av Skogsfrun på Dal - 24 juni 2011 11:55

     

klicket förstorar, bläddra går också.


forts. Från Dalbergså paddlar vi nu medströms ut mot Vänern.

Strax för inloppet möts vi av en vaktande drake som vi blidkande offrar en halväten macka till;-) Vi går iland på Tavlenabben och hittar en passande skreva för galoschen att vila sig i medan vi vandrar stigen bort mot uddens spets.


     

Ett imponerande sjömärke som man känner sig liten inför möter oss och vi fikar vid dess fot innan vi äntrar kajaken för att via Porten till Dal ta oss till hemmahamnen. Det har blåst upp och vi får KÄMPA.


  Solen orkar äntligen bryta igenom molntäcket och vi är i hamn! Kajaken dras/lyfts upp lätt (14 kg). Vi kommer i samspråk med ett par i husbil vid parkeringen när vi lastar kajaken. De har flugit från Australien till England, där väntade en husbil och nu ska de resa runt i norden fram till oktober. Vi kom med en del goda råd och tips;-)


     

Eftersom vi inte hittade någon hänvisningsskylt till de berömda hällristningarna som vi tänkt kika på, tittade vi in i den gamla Lanthandeln med anor från 1850 och ganska välbevarad inredning. Jodå, innehavaren visste besked, gå bara upp i skogen där, sade han och pekade. Stigen var dåligt märkt men Hjortfot förnekar sig aldrig så vi hittade allt de uråldriga ristningarna. Uttydda som varande en upplysning till sjöfarare: "Nu har ni kommit till älgens land". Porten till Dal kallas inloppet till den skyddade viken inte långt från Dalaborg, men DET är en annan historia.


   

Utsikten som mötte oss var bedövande grann! Här fanns bord och bänk men nu var vårt kaffe slutslurpat och all proviant uppäten. En påse brända mandlar från handelsboden fick duga att knapra på.

På bilden i mitten ser man Tavlenabben med sjömärket där vi nyss varit.

Alldeles nedanför möblemanget finns hällristningarna, för en stelbent höljdrädd skogsfru omöjligt att nå, men det finns stengetter!


    Oj oj, nedanför svallade vågorna mot en stenig strand där medpaddlaren riskerade att rådbråka sig, skogsfrun kunde inte göra så mycket mer än att -ja just det oja sig.


  Men lyckan står den djärve bi och bra bilder blev det.

Till sist en länk till lite fakta och kuriosa kring Dalbergså.

Heder och tack till er som hängt med i kölvattnet ända hit.

TREVLIG MIDSOMMAR ALLA!

Av Skogsfrun på Dal - 22 juni 2011 17:59

     

"Detta är älgens land" ... en välkomsthälsning vid Porten till Dal, vid Dalbergså mynning.
Det är rimligt att anta att Dalbergsås ristning hör till perioden före eller strax efter 4000 f.Kr."
Catshamans
(Om hällristningarna mer i nästa inlägg.)


En spännande kajaktur begicks på tisdagen. Dalbergsån har länge brusat i skogsfruns öronsnäckor som möjligen farbart upptäcktsmål.
 
     
Jodå vi klara av ét, trots att en skummande fors ganska snart tvingade oss upp på landbackens hala klippor, och genom meterhögt strandgräs drogs kajaken förbi vattenhindret.


     

Bred som en flod...kanske 40-50 m, och mycket strid. Vi kämpade oss fram mot strömmen vilket inte är så svårt för en därtill van kärring;-)

Tog första fikarasten i en ekebacke ovanför bäverns ingångshåla, på bilden inill syns en liten del av hans tänders verk. Det var skönt att få pusta ut  och med nya krafter beredde vi oss för återfärden. Nu hade åtminstone skogsfrun vissa farhågor angående forsens forcering, det skulle bli ett mindre eldprov för både oss och Galoschen.

Äh sa medpaddlaren, det gör inget om vi snurrar runt lite, kajaken håller. Hm...snurrar runt tänkte skogsfrun, kände efter om simfötterna var på och spände flytvästen lite hårdare om midjan.


     

Rådjuret vid åbrinken betraktade oss länge och förvånat. Ett liten hus skymtade fram mellan träden med båt och brygga nedanför, vattnet var strömt och vi kunde i stort sett bara flyta med. Vindsnurrorna avtecknade sig snyggt mot skyn, men nu närmar vi oss forsen....


    Nu är vi straxt där och skogsfrun säger adjö till herr Pentax på ett tag. Medpaddlaren filmar helt kallt hela tiden över forsens stenar. I ett huj är vi så igenom, ungefär som en kort tur i en blandning av berg-o-dalbana och flumride. Galoschen skötte sig exemplariskt och kom aldrig i närheten av kantring och tog inte in en droppe av det bruna å-vattnet. Duktig Galosch!

               Välbehållna paddlar vi in i hamnen och fortsätter ut mot Vänern.
Där breddar sig ån än mer och borde döpas om till flod. Så småningom ska vi gå iland nästan ytterst på udden Tavlenabben t.h Om nu den vaktande krokodilen tillåter;-) Fortsättning fäljer i nästa inlägg.           

Av Skogsfrun på Dal - 20 juni 2011 18:14

Just nu pigga friska hästar! (Förstora med ett klick.)


 Trots att effekterna inte är påtagliga (?), leder den sura nederbörden på sikt till negativa effekter. En försurning av markerna skulle på sikt kunna medföra att aluminium, bl a från fällningskemikalier i slam samt kadmium blir lättrörliga och negativt påverkar tillväxten. Försurningen leder även till ett ökat kadmiumupptag i växter.

Källa se Försurning


När marken försuras lakas dess viktigaste näringsämnen ut, vilket minskar jordens bördighet. Försurningsprocessen frigör också metaller, som kan skada såväl markens nedbrytande mikroorganismer, maskar och insekter som fåglar och däggdjur högre upp i näringskedjan. Värst drabbade är sjöar och skogsmarker i södra och västra Sverige. Det är där som det mesta av försurande ämnen faller ner som kommer från utsläppskällor på kontinenten och de brittiska öarna. Sedan 1980-talet har europeiskt samarbete inneburit att svavelutsläppen i Europa minskat med ungefär hälften. I Sverige har utsläppen minskat med 90 procent. Kväveutsläppen har inte minskat lika mycket, trots att katalysatorerna har fått ner personbilstrafikens utsläpp betydligt.

Källa


  (Understrykningar och frågetecken är mina egna)


  Miljökänsliga Grodor och paddor är ett gott tecken men de äter inte gräs.


Vitaminer, mineraler och spårämnen behövs för ett väl fungerande immunförsvar som ger motståndskraft mot sjukdomar. Kan försurningen mm tillhopa eller delvis vara orsaken till den markanta ökning av fångsjuka hästar i landet? Sedan mina Islandsston fått daglig dos Foderjäst och mineraler/spårämnen har de piggat på sig anmärkningsvärt. De har glupat i sig detta utan inblandning i annat foder. Särskilt den gamla - 20 år, var som tokig i foderjästen (alla B-vitaminer bl.a.) Hennes hårrem börjar bli bättre och vinterpälsen ser hon äntligen ut att bli av med. Avkomman Idunn strålar av hälsa och sprallar i hagen som värsta unghäst. Tidigare har de bara fått mineralsaltsten och i den är det minimalt med mineraler har man fått veta! Forskning pågår om vad som orsakar Fång, både Agria och SLU är engagerade. Undrar om de ser ovanstående sammanhang. Ska man vara så förmäten och tipsa dem... Det kan väl aldrig skada;-)

Av Skogsfrun på Dal - 18 juni 2011 18:20

     


Likt Jane och Tarzan lever vi dessa dagar,  uppslukade av grönskan svingande oss i lianerna.
Det försiggår en ständig kamp med macheten  (ja lien då -och gräsklipparen) för att vi inte ska växa in i spenaten. Här ovan ses RR efter väl förrättat värv, pustande vid dammen . Röda grindens  gång är rensad från snöbärssnår  och väg banad till dammens spegling och myggkläckningsanläggning. 


Skogsfruns vilda fantasier om inplantering av mygglarvsätande fisk tar fart igen.  Kruxet är att dammen vid torka torkar ut, ganska logiskt egentligen. Men på våren är den alltid välfylld och det är väl då det larvar till sig?  Ömhjärtad intill absurdum  ryser skogsfrun vid tanken på eventuell av(an)rättning av torrlagda fiskar som förstås har blivit kära husdjur om än i ett annat element.  Som vanligt avstannar fantasierna med den fromma förhoppning att nitiska fåglar ska förtära de förhatliga innan de når våra blodomlopp.


     
Kära släkten som besökt oss vet inget om plågan i paradiset eftersom de brukar lämna slagfältet innan kvällningen, då varulvarna ger sig ut på jakt.  Vi hade en härlig dag med Pilgrimsvandring och utefika  på schemat. När vi ses härnäst är det Augustimarknad.


En annan djungeluschling är fästingarna. Dem bekämpar vi ganska framgångsrikt med Frontline Spot-on, både katter och hundar får sig en dos varannan månad. Notan stannar på 558 kr och det är man ju tacksam för! Ja, det ska räcka säsongen ut.


Det blev lite slantar kvar i pengapungen så skogsfrun kunde knata iväg till boa och köpa den där Tequilan som ska bli välkomstdrink när kusinen från Calif kommer. Jag tänker fuska och blanda med Lemon Tonic och is rätt och slätt, ser att den innehåller kinin! Ja det är väl inte helt fel här i djungeln;-)

Av Skogsfrun på Dal - 16 juni 2011 21:02

 

Tralalalaa !

Ett MJUKT brev i postlådan idá.

Min vinst i lotteri

för att jag gissa rätt

vad var det då uti...

ett stickat plagg så nätt


Hej Hopp!

Nu stelnar ej mitt blodomlopp

varmt TACK! och ack

från musen känns ej mer ett smack.

Agneta namnas denna tjej

som så behändigt gladde mej.


sara













Hej och välkommen!.....


- till Torpet i det vackra Dalsland.
Om kommentarer läs mer...

Klicka för större bilder!

 

Fråga mig

54 besvarade frågor

 

Översätt

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6 7 8 9 10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Oss emellan...

Länkar

 

 

Vädret

Väder Mellerud

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se