Helt naturliga frivolter i torpidyllen

Alla inlägg under november 2010

Av Skogsfrun på Dal - 30 november 2010 15:58

    Nu har det hänt -i Advent.


Dagen som börjat så bra med rask skogsfru som ställde till med brödbak, slutade med RR:s platta fall lördakväll . Skogsfrun hade just fixat julstjärnorna i fönstren och sjöng en liten julsnutt medan RR värmde sin ständigt frusna lekamen framför brasan. Det var dags för eftermiddagsfikat med hembakta bullar då RR säger att han känner sig så yr och tänker gå och lägga sig. På riktigt, undrar förvånad skogsfrun eftersom klockan bara var halv fem. Ja jag tror det säger RR och stapplar iväg . Pang där låg han i hallen och stönade, kräktes och kallsvettades. Med darrande fingrar slog skogsfrun numret 112 och fick tala med en trevlig kille från Dals Ed , vi kommer sa han och det gjorde de. Tursamt nog kom snöplogen först annars vet man inte om de tagit sig fram. De tog prover och även EKG, resultatet visade att RR borde läggas in, han packades ihop på en bår och killarna som var betryggande storväxta, kånkade elegant ner honom för trapporna som skottats och bara hunnit få ett tunt snötäcke sen dess.

Hej då vännen, skogsfrun bredde nya fleecejackan över den frusne och ställde in väskan med nödvändiga ting. (Glömde glasögonen!)


  Innan det stora snöfallet var vägen bitvis bar.  


Det tog ca två timmar mot vanligen knappt en till sjukhuset i Thn. Det snöade ymning på Dal och de måste ta det lugnt. Skogsfrun ringde sen akuten och fick tala med patienten som låg med dropp och syrgas, Dr skulle ge besked om behandling och RR ringa tillbaks. Ensamt ansvar för djur och annat kändes tungt, måtte den käre snart vara hemma igen. Skogsfrun lovar och svär vid profetens skägg att gnata mindre och inte låta sig irriteras av diverse bagateller som i det stora hela är just det!


Nu just idag är man framskottad och har varit till Köpingen och provianterat inför nästa aviserade snöoväder. Den högt värderade sonen kom i måndags med tåg från Värmlands urskogar och har varit till ovärderlig hjälp. Skottat och fixat datorn som skrämt skogsfrun med ett plötsligt tickande ljud vilket föranledde total avhållsamhet från internet. Fortfarande ett mysterium som kanske berodde på Radion intill i samma kontaktdosa, den skummisen är nu förvisad till ett annat rum.

Vi har haft roligt mellan snöskottevarven och bl.a redigerat en liten film som nu finns på tuben.


En glad värmlänning på väg hem.

  

Sonen som var gruvligt förkyld vinkades idag av på stationen och skogsfrun började sin rond på bibblan då mobilen ringde -det var hökillen som skickat en leverans, “framme om en halvtimme” sa han. Det blev ilfart hem på den nästan perfekta vintervägen och med den hårt utnyttjade, alltid beredde grannens traktorgaffel fick vi de 3 storbalarna på plats på logen. Nu är hästarnas försörjning räddad ett par 3 månader framöver. I morgon ska de inköp, som inte hanns med idag göras, för på torsdag väntas mer snö falla över oss. RR blir nog kvar på sjukhuset veckan ut, hoppas kunna besöka honom i helgen.

Så ligger det till gott folk, som undrat över cybertystnaden från Dal.

Tack för att ni bryr er!

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 25 november 2010 22:26

     

Herr och fru domare kom på sällsynt besök. Då blir det kallt och snö enligt folktron. Skygga fåglar som inte törs in i huset, skogsfrun fick 

ut och servera fröna på snön nedanför.


Värme och go mat är glädjeämnen som står sig även om det i vår del av världen anses som självklara attribut. För de som inte har stambord på krogen eller centralvärme krävs det dock viss möda att uppnå detta Nirvana i det lilla.


 
RR är duktig med veden, och se bara vad skogsfrun fixat till middag.
Wokade grönsaker =broccoli, zucchini, fänkål, morot, purjo och vitlök

+ några goda sojakorvar.


Vädergudarna har varit oss nådiga och vi har undsluppit snön idag, dock har en pinande nordan svept över nejden så skogsfrun måste kika med ett öga i taget under sparkfärden.
Sorkar i dikena gör Ludde opålitlig angående riktningen så man får vara lika uppmärksam som på Grönlands glaciärer:-)


En handelsresa till Köpingen har vi också hunnit med.

Bores hinder här och var sladdade sig RR vant igenom och allt blev uträttat. Ludde var med in i foderaffären och valde ut tuggben åt sig och Ninna. Skogsfrun inspekterade ICA:s utbud av hälsosamma varor men fick i hastigheten med sig en påse risbräck. Ingen skada skedd , det är redan uppätet;-)


RR lyckades få ut sin apodos utan protester denna gång. Sedan apoteket  privatiserats är det en ständig kamp. Tur att hans favorit sen gammalt; farmaceut dalkullan blivit chef och kan reda ut saker och ting.

Han debiteras dessutom nu med  fakturor från olika instanser, vilket gör dubbelt så mycket per månad mot tidigare, men det är bara att finna sig i och betala.


Termometern har i skrivande krupit ner till -8 skogsfrun finner för gott att krypa ner hon med och stänger härmed butiken. Ses i môrrn!
  

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 24 november 2010 18:23

  Fridfullt inifrån verandan.


Nu har Bore stormat in över landet och överumplat befolkningen -igen. Vårt bekväma liv gör oss nog dåligt rustade för naturens krafter, vi sätter upp en ynklig gard men vad förmår vi. Före bilismens epok levde man i närsamhällen och redde sig både hit och dit, d.v.s bodde, arbetade och handlade för sitt behov, inom hästskjutsavstånd.
Få ting har förändrat våra liv och samhället så som bilen,

skogsfrun har ett dygnsfärskt exempel på hur det kan gå när man förlitar sig på dess hjul.



  Bilden från -08 kunde varit tagen idag.

 
Snön kom just som vi skulle hämta hem hö till hästarna. Chauffören blev sjuk och var dessutom insnöad. Vägarna var oframkomliga för allmänneliga hjulfordon, men tack vare gode grannen slapp hästarna återgå till sitt ursprungliga levnadssätt och krafsa fram vad de kunnat hitta på gärdet.
Grannen kom nästgårds ifrån med en höbal i traktorskopan och allt är nu frid och fröjd.
Bonden som säljer hö har lovat köra hit med våra balar + en extra till gode grannen, på fredag. Det tackar vi och betalar gärna för, nu gäller det att ha lador och skåp fyllda så man i lugn och ro kan rulla tummarna mellan snöskottevarven;-)


    

Sparkstöttingen har haft smygpremiär - denna bild är från förra vintern.


Takterna satt kvar i Ludde som vant axlade selen och lilla Ninna pinnade på friskt med korta fast starka ben. Skogsfrun stod pall men bromsade fegt i nedförsbacken. Härligt var det! Tror inte att bacilluskerna mådde bra alls av de iskalla fläktarna.
Förkylningen är inte helt borta men skogsfrun är av den åsikten att ont ska med ont fördrivas.

 
  Amaryllislöken som skogsfrun jordade i rabatten i våras och för en tid sen tog in och satte i kruka, kommer igen! Det blekgröna som sticker upp, växer för var dag, spännande att se om det blir en blomma också av det hela. Det var på håret att kruka med lök åkt ut härom dagen när den bara stått där och sett anskrämlig ut.

Men vid skogsfruns närmare granskning syntes alltså en antydan till liv, löken vattnades och fick ett par dagar till på sig.
Där ser man; gott ska med gott vått drivas;-)

Av Skogsfrun på Dal - 23 november 2010 07:26

  Gomorron! Det har snöat.

I natt jag drömde ...
att jag bodde granne med en polisstation. Där var det också loppis, som jag förstås besökte. Tydligen var Smyrna inblandad för det sjöngs psalmer och en som jag gillar “Du är min sång och min gläädje... ekade från den bänkade församlingen. Jag sjöng med.
Då får jag plötsligt se välkända ansikten i lokalen. Där sitter moster Viktoria, en morbrors fru och en god vän ända ifrån Dalom! Vi befann oss alltså i Köpingen så varför hade inte skogsfrun blivit underrättad om deras visit. Vid min direkta fråga blev de väldigt generade och Viktoria förklarade att de inte meddelat mig för då hade jag ställt till med kaffe och mat och det hade de inte tid med.
HA! då blev jag lite sur men det gick fort över för nu var jag GRAVID i långt framskridet stadium. Därtill hade jag av någon anledning hamnat på golvet och kunde inte ta mig upp.
Ett par snälla konstaplar hjälpte mig på fötter. Då vaknade jag till, kors sikken tur att jag slapp undan förlossningen sånt är man ju alldeles för gammal för;-)


    Blomster som gläder.


Orsaker till den märkliga drömmen står enkelt att finna i gårdagens tankar ord och gärningar.
Tänkte mycket på vännen i Dalarna som vi inte haft kontakt med på ett långsamt tag.
Tittade på två Tv-avsnitt av Aidensfield där handlingen kretsar kring en polisstation, i ett avsnitt förekom en svår förlossning!
Viktoria har jag nyss pratat med, hon har legat på sjukhus i 10 dagar utan att jag visste om det!
Min morbrors fru är f.d frissa...? Jo skogsfrun funderar som alltid på att hemsöka en sådan.



    I väntan.

 
Se där, allt har fått en helt naturlig förklaring. Smyrnas loppis har jag för avsikt att snart besöka och kanske det kyrkliga inslaget också kom sig av kvällslektyren om den ylande mjölnaren där skogsfrun slog igen boken just som han slagit klockaren på keften i kyrktornet  för att därifrån ostört beskåda den lokala idrottstävlingen nedanför. Som straff fick han lov att själv ringa i klockorna i 10 minuter. Denne man har det så djävligt så det är svårt att skratta åt hans galenskaper som ju inte är galenskap utan ensamhet och originalitet , men dra på smilbandet ibland det måste man;-)
Vill inte påstå att den här drömmen upplevdes som rolig men det var ju roligt -och konstigt, att jag kommer ihåg den! 

Omöjligt att somna om, skrev ner detta kl 5!



 

Av Skogsfrun på Dal - 22 november 2010 11:14

Att Fototriss är en tävling tänker jag inte så mycket på i vanliga fall, det är roligt ändå att vara lite kreativ och se vad andra åstadkommit. Men denna vecka är vinsten en Solresa värd 3000. Oj oj, tänk att få se solen denna mörka tid ;-) Skogsfrun gör ett tappert försök.

Klicket förstorar och förtäljer!


   


Utrustad med en hoper animaler är man ganska bofast, dock blev det en oförglömlig resa i sommar till västkustens metropol tillika gammal hemstad. Målet där var främst Botaniska trädgården samt ett nostalgiskt besök i Masthuggets gamla kvarter där chauffören är född.

Underbart fint restaurerade stod Landshövdingehusen kvar och gav återseendets glädje.


Azorerna mitt i Atlanten är en blomstrande plats på jorden som skogsfrun drömmer om att uppleva, det blir i så fall att trotsa flygrädslan;-) 

Av Skogsfrun på Dal - 19 november 2010 12:38

 

Därnere på vägen i snålblåsten gick skogsfrun och snorade i tidig timma. SkogsSNUVAN har slagit till och RR måste iväg och skaffa mer hushållspapper ty läckaget är svårt. Även halsen känns duven och kräver bestämt något uppfriskande i tablettform. RR som inte kommer ihåg fler än 3 saker, ja vi ska ha hem mjölk och talgbollar och apelsiner också, stack inköpslappen under nosen på skogsfrua som var på vippen att...snyta sig i den, hehe.


   
Inom är det mysigt. Ludde har satt sig tillrätta på soffan med vargkudden och rosor till frukost  är inte vardagsmat på torpet;-)

Han avlöstes efter en stund av Ninna som nog känner sig hemmastadd bland vargsläktet. Som varande hundvän gör skogsfrun sammaledes.


Redan fredag! Nu ska man förbereda sig inför helgens rajtantajtan igen. Enkelt!


 
Här i snöbärshäcken växer parabolen, som bjuder in oss bofasta till all världens spännande hörn, det är bara att knappa på tangenterna, luta sig tillbaka och läppja på drinken.  Ha en trevlig helg alla goa!


Av Skogsfrun på Dal - 18 november 2010 17:21

 


En av dagens nyheter handlar om missförhållanden på demensboende, låsta dörrar och avsaknad av nattpersonal. Nyheter för somliga men inte för skogsfrun som påtalat detta för snart 10 år sedan i Trollhättan. Det var när mor, efter eget önskemål, flyttat till ett demensboende där man sade sig ha tillsyn på natten. Det visade sig att den tillsynen bestod i några besök av nattpersonal som utgick från en annan avdelning i huset. Mellan deras besök och genast efter det de lämnat de gamla kunde vad som helst hända! Där irrade nyinflyttade vilset omkring och gjorde intrång hos andra hjälplösa sängliggande, ibland aggressivt. Upptäckte till min förskräckelse förhållandena när jag ofta sov över hos mor. De boendes dörrar fick inte låsas men dörrarna till avdelningen hade en öppningsfunktion som de gamla inte kunde klara, alltså kände de sig instängda när de som vanligt var ville åka hem. Det ropades i nöd nätterna igenom, fullkomligt mardrömslikt.

Tog upp missförhållandena vid ett möte med anhöriga, kommunledning och politiker men fick inget gehör, man svarade att ansvaret låg hos politikerna och de svarade att det inte fanns pengar till nattpersonal på varje avdelning. Ett minimikrav ansåg jag som bl.a.  av just den anledningen lämnat mor i som jag trodde trygg omsorg.

När mor två gånger nattetid stigit upp för att ta sig till toaletten, ramlat och blivit liggande i flera timmar utan att kunna ta sig upp, fick hon låna! en larmmatta från en annan boende. Hur lång tid tog det innan nattpersonalen långt därifrån kom...ja säkert hann hon ramla om det ville sig illa.  Hur gick det för den som blev av med sin matta!?
Lösningen på problemet, misstänker jag består i en lugnande till natten och sänggaller som de gamla i bästa fall inte lyckas kravla sig över. Grymt och oetiskt så det förslår.
 
Man talade också på mötet om annan teknisk övervakning som kameror men fler personal var tydligen tabu. Med denna erfarenhet i backspegeln måste erkännas att man fruktar för ålderdom och “omhändertagande”.
Skogsfrun har svårt att fatta ekvationen...arbetslöshet och stopp för nyanställning.  Ser man inte helheten, är det för många “bord”?

Läs artikeln i DN.


Av Skogsfrun på Dal - 17 november 2010 13:19

     

Holmsån alltid vacker   svanar flyger utmed     maden förtrollar


Kall dimma sveper in nejden och tycks krypa in i huvudet på skogsfrun. Vad annars föraleder denna zombi aktiga onärvaro. Nej jag förväntar mig inget svar på en så självklar undring;-) 

Att om morgonen kliva ut i kylan kräver numer ryssmössa, halsduk, vantar, ja flera lager värmande kläder som inte här direkt behöver uppräknas för att förstås av andra än afrikaner eller liknande.

.

  Hittad förresten apropå vantar, två par trevliga varma med fingrar, på köpingens eget varuhus vida berömt, särskilt i Norge. Dem behöver man inte ta av för att knäppa kamera.


   

 Klicket förstorar och förtäljer!


     

...som sagt var!


Igår efter städningen och middagsmojset drog vi till skogs som vanligt och herr Pentax ville promt följa med. Å så den filuren ögnar över allt! Inte ägnar han en tanke åt jobbet som väntar skogsfrun vid hemkomsten när GIMP ska öppnas, och härligheten redigeras.
Ett nytt program för skogsfrun att hugga tänderna i, tror det blir protes vad det lider, hehe!
Varför inte hålla sig till det gamla invanda Ph. ...tja något har vänt så att något har hänt och förresten behöver vi utmaningar för att inte bli försoffade i hjärnkontoret...eh?


För övrigt händer här INGENTING! Finns väl ingen anledning att nämna tappade olivoljeflaskor, glömda grindar och tocket bus.

Tur att Torpet är ett rejält timmerHUS.
 

Hej och välkommen!.....


- till Torpet i det vackra Dalsland.
Om kommentarer läs mer...

Klicka för större bilder!

 

Fråga mig

54 besvarade frågor

 

Översätt

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5 6 7
8
9
10 11
12
13 14
15
16
17 18 19
20
21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Oss emellan...

Länkar

 

 

Vädret

Väder Mellerud

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se