Helt naturliga frivolter i torpidyllen

Alla inlägg under januari 2010

Av Skogsfrun på Dal - 23 januari 2010 17:40

  Verkligen och tyvärr inte igår man satt till häst! Nu är vi hemma.


Det kändes fint och inte alls ovant, ridningen sitter i ryggmärgen ungefär som att cykla. Frida var sedvanligt piggelin och vi fick göra upprepade halter för att vänta in RR på den mer sävliga Idunn.  RR slapp agera fotomodell idag eftersom vi inte iddes joxa med upp och avsittningar för att fota. Måste förresten ta en skidtur upp i skogen snart för att visa hur där ser ut, framkomligheten var lika med noll när vi pulsat oss en bit bort och vi fick nöja oss med att rida volter på en öppen plats vid ett av torpen.


 

Kastar in en bild till eftersom det kära torpet kom med så fint på det;-)


  Frida möljar in sig riktigt i snön och Idunn har precis lagt sig.


Efteråt hoppades vi att hästarna skulle ha vett på att rulla sig och det hade de!


     

Idunn fortsatte orgien långt efter det att Frida var klar.


Härlig dag med telefonsamtal från nära & kära.

Strålande väder från morgon till kväll, svåra fredagskrysset nyss löst

och nu väntar stjärnorna på slottet, där man minsann i egen hög person satt sin fot en gång. 


Trevlig lördag!



P.s

Inlägget jag flaggat för igår rör sig om hundar med min gamla 50-tals schäfer som inspiration, nu gissar nog en del vad jag syftar på med "rakryggat";-) Återkommer alltså om det när andan faller på.

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 22 januari 2010 17:51



Torpet väntar upplyst efter stallvändan. Ett lätt snöfall dalar till stjärnor.


Nya intryck från  webben gör skogsfrun konfys och frånvarande. Går i tankar och funderar över eventuella inlägg. Det handlar om rakryggat,  om en relativt ny hundras samt sist men inte minst ett kärt bildfynd från 50-talet tack vare en länk på en intressant site.

Nej det är ingen gissningstävling, bara en... bortförklaring;-)


  Oxeln ståtar med isblommor i solnedgången.


Fredag betyder final i VSVM, knepigt kryss i bladet och att det är lördag i morgon:-)  Ingenting särskilt med det för en som njuter sitt fria liv.

Sparkföret håller i sig, jordbävningen är långt bort och man äter sig mätt var dag.


...och så var det natt över jorden igen.


Trevlig helg go vänner, i gott sällskap....!




ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 20 januari 2010 16:16

 

Det märktes på trängseln kring fågelbordet i morse att det var något på gång. Skogsfrun kände sig rugghönsig, vilket denna årstid brukar betyda snö. Framåt middagstiden började så smått det himmelska nedfallet och nu ser man inte fjällets  siluett för snöröken.


RR som kämpat med att få in veden under tak har lyckats med  konststycket, och allt björkris är draget till brasplatsen.

Trött och frusen slog han sig ner vid middagsbordet och utbrast vid åsynen av menyn; Fisk igen! Nu har vi ätit fisk i tre dagar.
Du kan vara glad att du inte bor i Bohuslän eller Norge, svarade skogsfrun ampert, där äter de fisk sju dar i veckan:-)

(Det gäller att hålla dem på mattan)


  Vackert gammalt murverk som passeras vid sparkfärderna.


Televerket eller vem det nu är, har varit hit och spänt upp ledningen.

Den hängde i halshöjd över gången och böjde man inte sin nacke som Svarte Rudolf, riskerade man att mista huvudet. Det hade blivit dyrt det för  de ansvariga och nu menar skogsfrun ej vädrets makter.

Inte för att skogsfruns huvud är särskilt dyrbart, många är de tillfällen då hon av egen förskyllan agerat tämligen huvudlöst...men överlevt.



 
Amaryllisen ser glad ut i dag.
Skogsfru gläder sig åt de fyra knoppar
som kommer att resultera i en 6-udding!

Research:
"En sexuddig stjärna. Består av två liksidiga trianglar, som ligger på varandra. Den ena pekandes uppåt och den andra nedåt. Inom frimurar-kretsar står den för helhet, men dess vanligaste användningsområde idag är inom alkemin. Där representerar hexagrammet en sammansmältning av alkemins fyra traditionella element."


Tjingeling som hon sa... 



Av Skogsfrun på Dal - 19 januari 2010 18:04

  (bilden är klickbar)

Motorsågens glupska garnityr dras i gång.


Stora saker har hänt på torpet idag. En av jättebjörkarna vid jordkällaren har fått stryka på foten, en liten bit stubbe står kvar med årtal för fällningen inristat med hjälp av motorsågen.

Varför tar man bort en vacker björk?


Jo, dess rötter har vandrat in under jordkällaren och utvändigt raserat stenverket, dessutom stod den och trängdes med den pampiga Asken, som nu mer kommer till sin rätt. Egentligen borde de två andra storheterna också bort men se det hade skogsfrun inte hjärta till:)

Det hade förändrat vyn för mycket. Björkarna är fullväxta och rotsystemet därmed färdigutvecklat och utgör ingen fara för källaren.


 

Det gäller att noga bedöma fallet, telefonledningen, stallet och grannens stängsel bör helst inte nuddas! Skogsfrun som höll uppsikt över vägen var om sanningen ska fram -ganska orolig.



  (bilden är klickbar)

Där föll den...


Som en fura -nej Björk! Efter ett perfekt fall i ultrarapid landade den mjukt i snön. Hur länge har den stått här...20 30 år?

Vi höll en tyst minut och sen gick vi in och spelade Björkens Visa på dragspel;-)) men inte förrän två mindre björkar fått falla för kalla fakta;

en var rutten och en växte uppe på jordkällartaket vilket var helt oacceptabelt.

 


Skogsarbetaren* kom från Värmland och med i bagaget fanns det röda knappdragspelet Hohner som skogsfrun bytt mot pianolan (dragspel).

Å vad det kändes bra med de närliggande tonerna och ljudet ljöd mjukt och vackert när skogsfrun någon enstaka gång lyckades träffa rätt i myllret.

Nu ska här kvintileras mellan varven;-)


Hupp! skogsfrun glömde en sak, ved för en månad ger de där träden, inte att förakta i dyrtider.

Ett STORT tack till trädfällaren är också på sin plats:)

Av Skogsfrun på Dal - 18 januari 2010 12:07

 

Den glöder i fönstret, min Amaryllis. Med spänning har dess himlafärd följts, nästan dag för dag syntes den gröna kraftiga stjälken öka sin längd och nu är blomman här. Klåfingret har låtit överexponera bilden för att få fram lystern. Liljan har tagit god tid på sig, inköptes före jul men den som tålmodigt väntat blev ej besviken.


  Liljan i vardande, bilden är klickbar


Det snöar lätt idag och temperaturen är farligt nära nollan, det vill vi inte!

Sparkföret var perfekt i morse med ett glatt ispansar ovanpå snön, Ninna gnällde och ville följa och skogsfrun kunde inte stå emot, i morgon får spetsen allt bli hemma och vila benen.


Skogsfrun har lurat på en riktig tobogga men de är ganska dyra, flera tusenlappar. Den liknar en spark men som ett stålskelett utan sits och med breda medar, som är kortare än sparkens.

Alternativet; plastmedar att montera på skenorna är beställda från Vansbro sparktillverkning, det ska bli spännande att prova framöver.

Tänk att skogsfruns barndomsdröm...köra hundsläde nästan har förverkligats!;.)




Av Skogsfrun på Dal - 17 januari 2010 13:35

Gamla byggningar minner om gamla tider.  Tiden och vädrens makter har gett dem en patina som det är svårt att på annat sätt efterlikna. Fantasin spelar skogsfrun spratt och befolkar  platsen med gråklädda torpare och småbönder, hjärtat blöder för deras tappra slit för knappa brödfödan. Ödmjukt inser man att ens liv levs i honung och myspys , relativt sett.


“Var dalborna enfaldiga förr?
De menade; man ska inte ta mer än man behöver
och vi har jorden till låns.
Den ska lämnas tillbaka i samma skick vi fick den?”


 Bengt Hemtun, historiker, har skrivet ofattbart mycket om bl.a Dalslands historia. Hans hemsida är mycket allomfattande, innehållsrik och intressant och värd att offra timmar på.
Ja faktiskt upptogs skogsfrun så av innehållet att detta försumbara inlägg betydligt fördröjdes.



 
MÄNNISKANS HEM
Nu är det natt över jorden.

Darrande stjärna, gläns.

Världarna vandra så fjärran.

Mörkret är utan gräns.
Marken och mullen och mörkret,

varför älskar jag dem?

Stjärnorna vandra så fjärran.
J

Jorden är människans hem.


Erik Blomberg svensk författare, översättare och konsthistoriker,


 
Nu är vi snart hemma efter denna sparkfärd i stundtals rasande tempo. Spetsens fysik stoppar inte för dagliga turer, som måste ransoneras. Säkert till förtret för den lilla krutdurken vars ben går som trumpinnar av ren och skär vilja. För Ludde långben är det nog lagom motion och skogsfrun har då inte (ännu) ökat sin stofthyddas samlade vikt denna vinter.  Skidorna i garaget sänder lockande vibbar....kommer de på pjäxorna är det omöjliga möjligt d.v.s viktminskning;-)


När dagarna nu blir längre hinner man mer.


Av Skogsfrun på Dal - 15 januari 2010 11:15

 

Goddagens i stugorna denna strålande vinterdag då vi kan känna oss vänligt omslutna av den mjuka vita snön. Dimman lättar och släpper igenom strimmor av sol att belysa oss. Till exempel vårt egensinniga förhållningssätt gentemot andra däggdjur än vi själva på 2 ben. För Jorden och Naturen är vi nog inte så värdefulla som vi vill tro. 

När ska vi lära oss att leva i samklang med allt på den jord vi trampar (på).




  (bilden är klickbar)

Ludde, en setida ättling till Vargen vilar ut efter dagens sparkfärd.


Representanter för Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och Svenska Rovdjursföreningen träffade igår 14 jan -10 en grupp höga tjänstemän på EU-kommissionen för att informera om hur Sverige i samband med jakten på varg brutit mot de gemensamma reglerna kring hur hotade djurarter ska skyddas inom unionen.

Läs mer HÄR!


Vi får hoppas att de ansvariga för denna oseriösa slakt fälls och att det blir stopp för licensjakt. Det räcker som sagt mer än väl med den tjuvjakt, trafikdöd och i övrigt hårda livsvillkor Vargen utsätts för. Därtill kommer skyddsjakt i några fall då vargen tagit tamboskap.


Sverige har plats för en större andel
av Europas vargar!


“Sverige framstår som ett land som
har väldigt lite varg. Detta trots att Sverige,
i ett Europaperspektiv, har unika förutsätt-
ningar att hysa vargar och andra rovdjur.
Sverige är:
- ett av Europas största länder
- ett av Europas mest glesbefolkade länder
- ett land med god tillgång på, för vargar
och andra stora rovdjur, naturliga bytesdjur,
såsom älg, rådjur, vildsvin, hare m m.


 Minnesota i USA – 3 000 vargar på halva
Sveriges yta! Befolkningstätheten är ungefär densamma som i Sverige.
Läs mer i tidningen Våra Rovdjur nr 4 /2009
“Sveriges vargar är få” pdf “

källa Svenska Rovdjursföreningen


Av Skogsfrun på Dal - 14 januari 2010 18:24

 

Nu har jag bytt ut mitt pianospel mot detta Hohner knapp,

vad säger du nu då Bonnkärringa?;-)
Tänk när en kan kvintilera så hääär....




Det får bli dagens Yl, vargarna och skogsfrun behöver ta igen sig.

Förresten har här blivit en del gjort idag, säger bara...

Rårörda lingoon! och två mjuka pepparkakoor!


Tut tut och njut. Slut.


Hej och välkommen!.....


- till Torpet i det vackra Dalsland.
Om kommentarer läs mer...

Klicka för större bilder!

 

Fråga mig

55 besvarade frågor

 

Översätt

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20
21
22 23
24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Oss emellan...

Länkar

 

 

Vädret

Väder Mellerud

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se