Helt naturliga frivolter i torpidyllen

Direktlänk till inlägg 28 januari 2010

Jag minns min 50-tals Schäfer

Av Skogsfrun på Dal - 28 januari 2010 17:36


     
Tar sats för att äntligen skriva inlägget om min gamla kära 50-tals Schäfer. Den varggrå tiken Connie blev min 1951 privat uppfödd av en  hörselskadad man i Vänersborg.


På slutet en sorglig historia som fortfarande plågar mig efter alla dessa år, jag sålde henne nämligen för en dum tonårsförälskelse som var hundrädd! Ett oförlåtligt svek mot en trogen vän. Fy fy fy!


 
http://www.pedigreedatabase.com/gsd/pedigree/5901.html
V Leander Preußenblu
SchH3 Kkl 1
Sire Born : 23. April 1944


Connies far, minns hans namn efter alla år men har inte stamtavlan kvar. Uppfödaren/säljaren var mycket stolt över valparnas härstamning.

Vill minnas att jag betalade 400 kr för tikvalpen, ett vanligt pris på den tiden kanske jämförbart med 10.000 kr idag eller mer...? (400 i månadslön som ung kontorist! ) Lägg märke till den raka fina ryggen och hur rätt&lagom hunden är vinklad.

Vad har hänt med Schäfern! Vadan och varför?
Rasen är nu tydligen uppdelad i två intressefalanger bruksschäfer och utställningsschäfer. De förstnämnda tror jag bl.a strävar efter raka ryggar som i gamla tider och prioriterar den grå varglika färgen.
Skogsfrun anser självsvåldigt att man kan strunta i färger och fokusera på mentalitet, rygg och vinklar.


 
Skogsfrun hade ingen kamera utan tog både hund och katt till en riktig fotograf. Djurfotograf var han då inte, som ställde hunden på ett på tok för kort bord. Därför kan man ju inte riktigt se Connie i all sin glans.  Ganska söta är de och riktigt goda vänner var de. Katten fanns redan på plats när valpen kom.


 
Erfarenheterna med min första hund en boxer, som jag flitigt tog med på SBK:s kurser, gjorde att jag helt på egen hand dresserade Connie. Hon var nog en av Thn:s lydigaste hundar och det fanns inget hon inte kunde. Tyvärr tycker jag nu, hade jag inget som helst tävlingsintresse.  SBK var inget roligt bara en massa gubbar (hehe, de var nog i 30-40 års åldern)
Överallt kunde jag ha Connie lös, gående fot vid min sida, ligga plats utanför butiker mitt i stan, krypa klättra, gå på stegar apportera,  skall på kommando, allt perfekt utfört. Vi tränade på promenaderna, Connie gick bara och väntade på vad jag skulle hitta på att be henne om. 

En makalös hund som man bara får en gång i livet, men vad visste jag om det då.
forts. följer

 
ANNONS
 
IKA

IKA

28 januari 2010 18:28

Jag förstår att du grämer dig över detta vännen men minns de fina stunderna med värme som ni delade. Hon finns för alltid med dig och har säkerligen gett dig sin förlåtelse =) Du har inte kunnat följa henne via den nya ägaren?

Gräm dig inte. Skickar varma kramar!

http://mellantidochrum.wordpress.com

 
Ann-Britt

Ann-Britt

28 januari 2010 18:36

Underbart fin vovve. Jaha, hur kunde du välja en karl framför henne??? Han blev inte kvar i ditt liv så länge heller, eller? Då hade du säkert haft mer glädje av schäfern.
Väldigt fint foto med hund och katt.
Javisst undrar man vart aveln är på väg med många raser, när man ser alla fel som uppstår längs vägen.

http://gustavsborgpre.bloggagratis.se

 
Marianne

Marianne

28 januari 2010 18:41

Jag håller med dig då det gäller schäfern och hur dessa hundar ser ut idag. Har själv varit ägare till en schäfertik för många år sedan. Idag kan man se schäferhundar som står och går på bakhasorna och har en rygg som en räka. Dessa hundar vinner storslam i utställningsringen. Räkstjärt kallas de visst för i allmänna ordalag och det namnet gör en del skäl för. En hund med bra vinklar och en rak och stark rygg ger ett bättre intryck då det gäller sundhet än en hund som står och går på sina bakhaser. Skulle en schäferuppfödare vilja ha den sämsta valpen urplockad från sin kull så kan de be mig välja den jag tycker ser sundast ut. Det är nog tur att det finns olika läger då det gäller en del raser, för annars förlorar man förmodligen en del viktiga rasegenskaper.
Ha det gott

http://www.ekoxenskennel.se

 
Monica

Monica

28 januari 2010 18:58

Vilka underbara foton, ja du mycket har hänt under resans gång.Tyvärr har den mentala delen och viljan att vara till lags fått stryka på foten i båda läger.
Zeus såg ut som Leander, maskulint huvud och rak rygg.Huvva för en hundrädd förälskelse, vilket otyg;-)
ser fram emot kapitel två.Du får nog minst dubbla valppriset;-(
Ha det;-)

http://ingemix.bloggplatsen.se

 
Sharon Silvervind

Sharon Silvervind

28 januari 2010 21:04

Kära Skogsfrun,
Roligt att få läsa om vovven din, även om du - som du själv säger -gjorde ett tråkigt slut på sagan.... Väntar nyfiket på fortsättningen,
som jag antar sträcker sig mellan införskaffandet av valp och det tråkiga avslutet på sagan.
Jag kan inte mycket om schäferrasens historia, men jag har hört att den fått en tråkig vändning som inte alls gynnar hundarna fysiskt, eller ens psykiskt så vitt jag förstått. Synd på en så vacker och intelligent hundras. Skaffar jag någon gång ledarhund blir det
troligtvis en schäfer, det är åtminstone vad jag sagt att jag vill ha.

Angående bilderna så får jag inte tag på klick-beskrivningarna... Antagligen stöder skärmläsningen inte det. Fungerade bättre som du gjorde förut, med att döpa själva bilden (eller vad du nu gjorde) ett
tag. Läser i alla fall dina små rader under dem.

Och när jag ändå är i farten tänkte jag säga att jag håller med i det du skrev i din senaste kommentar hos mig: Dansbanden är andefattiga och ganska lika varandra allihop. Lyssna på dem kan man inte.
Det är bara ordbajseri och nödrim alltihopa. Men rent taktmässigt går det åtminstone att dansa till... Man kan ju försöka låta bli att lyssna samtidigt.
Mina småsyskon upprepar oupphörligen en från mig förflugen kommentar om min smak för dansband...och försöker aktivt omvända mig
till att lyssna på det istället för det jag lyssnar på.
Nej, nu var det inte det vi skulle prata om. Skriv snart igen om vovven din, jag är idel öra!
Kram från södra Sverige (som också (fortfarande!) har snö, hör och häpna...)

http://shass.blogg.se

 
smeden

smeden

28 januari 2010 21:07

schävern är en väldigt vacker ras. Tycker mycket om den även om jag inte haft någon renrasig sådan. Vem har kommit på att säga i negativ mening att de är som hund och katt. Det fins väl inga djurraser som trivs så bra ihop?
Stor kram!

http://bengtalfred.bloggplatsen.se

 
skogsfrua tackar för kommetarer

skogsfrua tackar för kommetarer

29 januari 2010 09:52

IKA; förlåter...nej det var oförlåtligt! Men hunden fick det bra, jag var och hälsade på henne några år senare.

ANN-BRITT; som så ofta när människan försöker leka gud går det åt pipan;-) Nej inte var en hundrädd kille något för en skogsfröken;-))

MARIANNE; i fråga om sundhet finns det nog bara en linje. Räkstjärtar hör hemma på mackan och ingen annan stans;-)) Utställningar är roten till mycket ont genom att man glömmer att det blott är en skönhetstävling och resultaten inget att grunda aveln på.

MONICA; killen var inte värd uppoffringen han visade sig vara en skitstövel -också;-) Ja kanske 3-dubbla t.o.m.

SHARON; Förstår din önskan men det är nog ont om ledarhundar och man får kanske ta det som erbjuds? Du kan vara säker på att du får en bra hund vad det än blir för ras. Jag var reservmatte ett tag åt en labrador som skulle bli ledarhund, vi hade ett bevis på det som tillät oss att vistas i butiker och på andra, för hundar förbjudna områden. Det var rätt häftigt att kunna sticka det kortet under nosen på beskäftigt folk som bryskt ville köra ut oss;-)
Funktionen för klicken på bilderna måtte ha ändrats, jag gör precis detsamma som tidigare men resultatet blir annorlunda, synd!
Jätteskoj med en ny ...hobby, dans är bra motion och sätter fart på livsandarna. Kanske prova folkdans?

SMEDEN; Djur som "lever under samma tak" lär sig att tolerera varann och kan bli riktigt goda vänner, men katt och hund har helt olika signaler/kroppsspråk det är kanske det som menas med att leva som hund och katt -att inte förstå varann?

http://barasaras

 
Ingen bild

Lodjuret

29 januari 2010 10:19

Rolig läsning, väntar på fortsättningen. Hon ser väldigt klok och lugn ut på bilderna. Ibland gör man saker man ångrar... förhoppningsvis bringade hon sin nya ägare lika mycket glädje som hon gjorde dig.

 
Ingen bild

isa

29 januari 2010 10:27

shit vilken skillnad mot dagens schäfrar.
Vi köpte en nästan 5 år gammal schäfertik, hon är mera åt utställningshållet. Vi människor är tokiga som avlar sönder våra djur, en sund hållbar ras är absolut det viktigaste.
Roligt att se dina bilder.

 
Monica

Monica

29 januari 2010 11:02

Ja du man gör sina tavlor, och den som övertog henne måste varit glad. Frågan är fick du någon att överta skitstöveln också haha.
Ha en bra dag i snön;-)

http://ingemix.bloggplatsen.se

 
margus

margus

29 januari 2010 23:05

Trevlig form på schäfern. Sällsynt idag. Men vilken sorglig historia. Ja, man har sina lik i garderoben. Somliga kommer man aldrig över.

http://margus.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Skogsfrun på Dal - Måndag 6 maj 17:30

En kväll i Mars kunde vi inte låta bli att tjuvstarta utelivet trots att det under dagen fallit ett tunt snötäcke. Jo, det var ruggigt kallt så vi blev snart tvugna att dra oss inomhus.     Nu är vi inne i Maj månad och skogsfrun är sittan...

Av Skogsfrun på Dal - Onsdag 27 feb 10:08

    VÅR! Absolut. Första gänget trädgårdsmöbler har kånkats fram och provsuttits i solgasset.
       Det sticker upp saker lite här och där också.
 Annat var det förra året dags datum...men i Mars! ...

Av Skogsfrun på Dal - Onsdag 6 feb 23:39

  Medan snön dalar får vi roa oss bäst vi kan inomhus. Mirre tycker det är för mycke snö och för lite möss. Em sladd får duga.     Matte studerar Putin på Play. Intressant men inte överraskande insyn i maktens boningar. Ludde på soffan är v...

Av Skogsfrun på Dal - Fredag 1 feb 11:42

Opinion live igår:Så upphetsade folk blir när naturen kommer dem nära.Jag hade blivit glad över att den ensamma vargen lyckats ta ett byte och få ett skrovmål.Flytta bytet till skogen hade löst problemet.Eller gett vargen bedövning och flyttat den ti...

Av Skogsfrun på Dal - Torsdag 31 jan 17:34

Kärt besök av en gammal bloggkompis som hittat hit trots viss förändring och långt blogguppehåll föranleder skogsfrun att ta sig ett tag i kragen och skriva några upplysande meningar om sakernas tillstånd, apropå det.(Lååång mening det där).   Lä...

Hej och välkommen!.....


- till Torpet i det vackra Dalsland.
Om kommentarer läs mer...

Klicka för större bilder!

 

Fråga mig

55 besvarade frågor

 

Översätt

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20
21
22 23
24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Oss emellan...

Länkar

 

 

Vädret

Väder Mellerud

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se