Helt naturliga frivolter i torpidyllen

Alla inlägg under juni 2008

Av Skogsfrun på Dal - 22 juni 2008 08:39

Skogsfrun har tagit sig vatten över huvudet och viskar ett matt Gomorron.

Skulle bjuda ett sällskap på middag i en Kinarestaurang . Gästerna var på plats men inget var förberett. Skogsfrun måste ut och handla lök till den tänkta kycklingfilén, som bestod av en svart kattunge som gästerna , ovetandes om dess öde lekte med!

Den ende grönsakshandlaren på torget hade slut på löken. Just när skogsfrun skulle ila vidare säger den förkrossade mannen; har inte jag sett dig förut? Jag hade visst inte det du skulle ha då heller.



Skogsfrun hade en tid hos frissan också men visste inte var hon fanns, första besöket där.

Kom att tänka på middagen och beslöt att spola frissan till ett senare tillfälle och vände åter till  restaurangen.

Började dona bland stekpannorna som alla var väl använda, och måste diskas. Kom att tänka på katten… skulle den lille stackaren räcka till så många?

Skogsfrun bestämde sig för att rådfråga den kinesiske kocken, som kastade en blick på katten och sa; jodå det blir mycket av en sån.


 

Nu insåg skogsfrun med plötslig klarsyn att detta inte skulle gå hela vägen till tallriken!

Bet huvudet av skammen och lade fram sitt dilemma för staben kinesisk  personal.

”Ni har väl färdigt kött bara att fritera?” Javisst, de knöt genast på sig förkläden och satte fart på grytorna.

Skogsfrun drog en lättnadens suck, och vaknade!


 

Sicken jäla tur att det bara var en dröm! Var får man allt ifrån?


 

 


En försenad midsommarnattsdröm? Jo skogsfrun plockade 7 sorter (är det kanske 9 man ska ha?) Den här plockade inte skogsfrun. Det är en ganska rar orkidé som växer på tomten Jungru Marie Nycklar heter den populärt. Nattvioler finns här också, visste ni att det också är en Orkidé?

 

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 21 juni 2008 09:31

Gomorron  (gäsp!) alla piggare firare och svirare,

JA, skogsfrun är trött men inte av galej utan av blåst, Västan låg hårt på vid promixen till åa. Den stormade fram och försökte slita peruken av skogsfrun. Storvästen satt inte ivägen, peruken satt kvar vid hemkomsten, nu sitter skogsfrun här och gäspar, hundarna sover i hörnen.

 

Idag börjar sommaren får vi veta om vi petar på Mr Google. Så trösterikt! Skogsfrun hade för sig att vi var mitt i men det kan ju inte stämma när man tänker efter. Men kort blir det med den almanackan, 2 månader, då gäller det att ligga i och inte sitta här och gäspa. Skogsfrun vill nog förresten räkna hela Juni som sommarmånad.

 

Blablablaa. Har skogsfrun inget roligt eller intressant att säga kan hon lika gärna hålla flabben, eh?

Apropå flabben som är skånska och betyder käften, har skogsfrun ett minne från tiden som pers.ass Vi var på Baltiska hallen i Malmö med ett gäng brukare och såg Holiday on ice.

I pausen ville de köpa souvenirer och vi stod vid ett stånd och valde.

Den utländske försäljaren blev irriterad när en tjej tog en sak för att visa den för sin brukare (i rullstol) . Tjejen ilsknar till och säger på bred skånska; Ska du ha betalt eller ska du ha på flabben din djävoul! Vi gapskrattade allihop utom försäljaren, som ju inte begrep ett ord, tråkigt nog;)

 

Storfiskar´n RR kom hemdragandes med en bit varmrökt lax igår.

Skogsfrun grubblar, vad göra med denna fjälliga sak?




Jo detta! Svindlande enkelt och ser i alla fall gott ut.

Som efterrätt föreslår ICA Mormors rabarberpaj. Undrar hur det står till med rabarbern på jordkällartaket? Men ojsan, där bor ju huggormarna!

Skogsfrun sätter icke sin fot där.

Ska bestämt gräva ner ett stånd på en mer giftfri plats, köper en torva på måndag. Spikat.

 

För övrigt är inget spikat för dagen, hammaren får vila. Det ordnar sig alltid om man tar´t som det kommer….

ANNONS
Av Skogsfrun på Dal - 20 juni 2008 08:19

Godmorron och gla midsommar alla goa hoppetossor och sillstrypare!

 Nu har vi snart tacknämligt fått en halv rotblötai alla fall och gräset det gror. Det morrande minimonstret stampar otåligt i veboa, sugen på klipp efter så långan en tid av späkning, RR stampar inte lika otåligt.

 

Vi har tänkt fira dagen delvis på hästryggen, om nu denna strålande morgon inte övergår i något annat, regn och åska sias det om i rapporten. Den som lever får se och den som inte gör det kvittar det lika.

 

Skogsfrun njuter sin nystädade boning och vaktar den noga mot smutsiga tassar .

En snigel (svart) försökte slemma sig in, skogsfrun hejdade dess vådliga framfart redan på farstubron och hivade den långt åt tjottahejti. Det var endast färgen som räddade den från en säker död. RR lever farligt om han skulle glömma att byta till innetofflor, eller skifta i rödbrunt. Men ingen fröjd varar beständigt, snart lägrar sig dammet och friden igen och alla andas lättast ute.


 Skogsfrun minns en annan Midsommarafton…

Han kom i veteåkern med bergsprängaren under armen, bärandes  på en ICA-kasse som visade sig innehålla en 75:a. När vi frågade vart han var på väg och framhöll det olämpliga i att trampa kring där i åkern, började stora killen snyfta och förklarade att kompisarna övergivit honom.

På frågan vart han skulle upgav han en plats på fastlandet dit han tänkt sig vandra som en jesus på vattnet, att vi befann oss på en ö hade tydligen fallit honom ur minnet. Nåväl vi tog med den övergivne hem och bjöd honom dela vår enkla måltid bestående av sill och potäter, det var ju midsommarafton, men han tackade förskräckt nej för då kunde han ju bli nykter! I all välmening tackade vi däremot ja till att dela det som var kvar på flaskan och det ska erkännas att snapsen satt bra. Helt naturligt slog han sedan följe med oss till festplatsen lite senare, denne värsting från "Sveriges Chicago"!


På vägen dit passerade vi genom en tältplats där hundratals ungdomar  skränande raglade omkring, under tappra försök att låtsas ha roligt. De flesta tycktes ha kommit dit på stora Mc. Vi frågade ett par killar rent ut om de verkligen hade kul och fick till svar att; nä men va´ fan, de hade inte råd att betala inträdet till parken. Konstigt tyckte jag, ni som har så dyra fina cyklar. Just därför, blev det buttra svaret. Men vi kan hjälpa er att planka in sa min hjälpsamme sambo. Kan ni dansa då, inföll jag med en liten ful baktanke. Jaadå, utbrast en kille som förresten såg ut som en dröm, en kopia av David Bowie faktiskt. Schottis, frågade jag provocerande men till min häpnad högg killen tag i mig och drog iväg i en perfekt tur på grusvägen. Saken var klar de skulle med till parken!


 

David Bowie


Plankningen lyckades och väl inne dansade "rockstjärnan" och jag timmevis i perfekt harmoni och ren glädje! "Vilken häftig brutta du har fått tag på" hörde jag en kompis ropa till min kavaljer, trodde knappt mina öron. Menade han mig, en 45-åring bland ”tuffa” 18 åringar!

Utanför stod min osjälviske sambo och myste. Han som inte tar ett danssteg unnade mig denna dansens glädje, det var fint!


Lutad mot staketet satt den nu helt utslagne vandraren från vetefältet, vi lämnade honom där med viss tvekan när vi gick hemåt i sommarnatten, men han var i "gott" sällskap med en massa andra ungdomar i samma situation. Natten var ljum så de led ingen nöd, men tjejerna... ack om deras mammor sett dem!

  

Denna fullkomligt unika midsommarafton har gått till historien som en av de allra mest minnesvärda.

Följande morgon red vi genom tältstaden där det sussades tungt.

Våra vänner från gårdagen visade sig nymornade men fräscha.

Minns jag fel, men såg inte min danskavaljer något generad ut;-)



     Nig vackert i dansen

behåll sansen

och tappa inte kransen         

Av Skogsfrun på Dal - 19 juni 2008 08:24

Gomorron gôtt folk! Eller Gomedda för er som är lite senfärdiga;)

Igårkväll gick en tornado över Torpet, eller rättare sagt inne i.

Ni läser just hennes blogg.

Joo det är sant, skogsfrun greps av stormstyrka och gick i ett huj igenom hela lilla huset, som blev ordentligt inventerat. Inte bara med hartassen nu, utan hela konkarongen. T.o.m tvättmaskinen muttrade men gick och medan de blågula irrade runt bland ryssarna, hängde skogsfrun tvätt. 

 

Så skönt! det är att sitta här nu i sin renrakade, nysugna  boning och tycka sig ha gjort en prestation! Sekunderna innan det brakade loss hade skogsfrun inte den blekaste aning om vad som skulle hända. Kanske var den utlösande faktorn Monicas dammtrasa som hon så retsamt går omkring och viftar med, då och då. Skogsfrun fick sig nog en släng och det sved helt visst i renlevnadssjälen;)

 

 


Lyckans galoscher satt som klistrade när vi kom ner till åa på morronmarschen, för vem seglar där om inte Gåsfamiljen! OCH kameran var med!. Skogsfrun har skaffat en liten lagom känguruväska på magen till den käre Nikon 4100 pixl.

Första bilden blev in i vassen, men vad säger ni nu då?

 

 


Ludde upptäckte att det kommit nya, långörade djur i Balders hage, åsnorna Elvis och Zingoalla på sommarferie från minizoot .

Ludde försökte i vanlig ordning stirra ut dem*, men de hade ingen respekt alls vana som de är vid gårdens alla hundar.

Igår vid lufsen, hade han chansen att stirra en vacker ljusgrå snok med skarpt gula öron*fläckar men det var bara skogsfrun som såg den innan den rann bort från stigen. Nej känguruväskan var inte med:(

 
 

Nu är det dan före dan och regnet det livgivande, pickar på rutan. Underbart!

Man ser redan att det börjar grönska på betena efter de ynka 8-9 mm vi hittills fått.

Mer, suckar marken och de som av den har sin näring. Soldyrkarna får väl ta bäring söderut om de inte kan hålla sig.


 

Nu skriker kaffepetter att han känner sig övergiven, så:

Dopp-i-kopp-gott å kom-i-topp-opp !

 
Av Skogsfrun på Dal - 18 juni 2008 08:15

Gomorron! alla törstande i den blivande öknen, det gud förbjude.

Skogsfrun betänkte att vi  gemensamt denna morgon skulle försöka beveka

molnen att släppa sig

lösa och befria sig från vätan och oss från torkan.

De djärve slår det argaste bi (eller hur det nu var).

 

(harkel harkel !)

Regntunga skyar blott dra förbi

retsamt det är, på oss tär.

In te ett dugg vi känt

men i går vi fick

av regnskuren en liten slick

 

Och rosen blommar ut

 till slut trots torka svår

nu vågar vi väl tro

den kommer nästa år

 

Regntunga skyar slött blicka ner

vi blickar upp och väntar på

mer ner meeer….

  

Jaa, ett riktigt hundväder några dagar skulle vi behöva, nu när solisterna har fått sitt. Men nu skippar skogsfrun vädret och tar tag i hunden, närmare klappa Luddes pappa!

 

 


Jajamensan en stilig herre, 55 cm i mankhöjd

Bc Kim från Måsarps kennel i Halland

Ludde befanns vara 53. Ja, ja luugn.

Skogsfrun vet att det inte är storleken det beror på;)

 

Kim, med matte Desirée är gäster på Skötteruds Gård, vi fikade och fotade.

Skogsfrun blev riktigt nöjd med bilderna trots att Kim måste tas i full frihet obevandrad som han är i den ädla utställningskonsten. När vi försökte (utan koppel, hehe) skrattade han bara;)  Skogsfrun bevakade med skottet klart och sköt av i skapligt rätt ögonblick, banne sig.

 

 


Första position, kolla blicken och den typiska kroppshållningen


  En Bc som Truxa dig läser

Det kvittar om du bara väser


ps

De som vill gympa hjärnan (och fnissa!)

uppmanas kika på inlägget För ett år sedan

(finns under kalenderrutan t.h.)

Av Skogsfrun på Dal - 17 juni 2008 08:44

Goomorron gomorron! Hör fåglar sjunga glatt gomorron, gomorron i kör,

som i Frukostklubben med Sigge för några år sedan, för evigt lika aktuellt.

Men kyligt är det tyckte skogsfrun redan i går. Kikade på termometern kl 6 och fick frostknölar; blott 4 +! Brrrr, ska man behöva rota fram långkalsingarna igen. Nej det vägrar skogsfrun. Sveper in sig i en kofta och tar pumporna på.

 


 japp, här är vi på väg 


Nu ska vi strax kasta oss ut i kalluften, fodra sto-madammerna och marschera till åa. Åiåaädemö som Albert Engströms lokalbefolkning sa.

Ha, ha, ha idag är skogsfrun rent historisk.


 

 Ulongadalsfloden 


Alltid spännande vad blickar kan möta och öron få höra vid Ulongafloden.

Skogsfrun känner sig som Afrikas Drottning när hon stretar fram genom gräset. Nej nu menar skogsfrun ingen brunbränd vacker negress utan ångaren i filmen ni/några minns, den med två av skogsfruns favoritskådisar. Katharine Hepburn (1907-2003 och Humphrey De Forest Bogart (1899-1957)

 

Från blodiglar i Afrika till spolmask i Ludde är steget* inte mer än ett spykast, men Ludde är i alla fall ordentligt avmaskad nu. Tyckte i sig hela tuben den lille rackar`n  så nu har nog  spolingarna fått vad de tål.


 

 

På vår väg hemåt var det kärlek på gång i Balders hage

 

 

Men vad i allsindar! Ferdinand trillade av!

Börjar han bli gammal och kobent, hehe.



Han får kanske nöja sig med att bara lukta på blommorna nu,

den gamle Högländaren;)


 
 

   

Av Skogsfrun på Dal - 16 juni 2008 09:52

Godmorron från Gulärlans maker en kylig måndag  i nådens år.


Idag kände sig skogsfrun rasker och hurker i bena på morronpromixen, börjar kanske repa sig efter all vattenkånkning som vi slipper sen vi fick kopplat en låång slang ner till stallet.

 

Ludde försökte igen att stirra ut en av getterna men där får han fikon, de bara stirrar tillbaka och knycker varnande på nacken.  Bra, för då är det inget kul när han inte lyckas skrämma fart på dem. Jaga och valla är skilda saker. Stort intresse finns men måste hållas under kontrollerade former. Gulärlan  vallar* oss under ivrigt pipande, de har väl flygga ungar nu.

 

Skogsfrun njuter av anblicken välmående hästar, tackar försynen och till viss del sin egen och RR: s strävan… bete timmevis och slaget förtorkat gräs, samt natten bland rasthagens glesa strån. 

Ludde kräktes spolmask häromdagen trots rutinmässig avmaskning, kan det bero på hans äckliga smak för kattskit? Men katterna är ju avmaskade! Ludde ska avmaskas vid 6 månader, det är han den 27 dennes så nu blir det apoteket idag och en rejäl dos så han blir av med otyget.

 

Ett annat otyg är spanska sniglarna. Hittade 3 st i blomlandet vid vattningen i gårkväll. Skogsfrun är inte äckelmagad men ryser av att plocka dessa slemmonster trots papper omkring. Lägger dem i en plastpåse och knyter till, sen i soptunnan med dem.

 

Skogsfrun ryckte in till marktjänst på Granngården i går vid middagstid. Gick runt bland djuren och tog emot entréavgifter av besökare. Som alltid när kameran fått stanna hemma dök motiven upp som kulor på ett radband.

Där var den svarta tuppen som en bildstod och illrarna kom fram och nosade på skogsfruns hand.  Zebraparet stod tillsammans och åt, äntligt lyckligt och rasenligt förenade, Luddes pappa var där på besök !

Få se om något kan gå i repris idag, skogsfrun ska dit och betala för loppisfynden (och kanske fynda fler!) Rapport följer och kameran absolut;)

    

  

Av Skogsfrun på Dal - 15 juni 2008 08:50

Kära dagbok,

var det inte så man började sina otaliga minnesanteckningar och mer eller mindre hysteriska berättelser från livet sitt.

Skogsfruns har hamnat på bålet, alla utom en

den när jag var 12 år och det mesta i livet handlade om min Boxer Kidd.

Här på bloggeriet finns en trevlig nostalgisk möjlighet att se vad man skrev om För ett år sedan. Länken kommer upp till höger under kalenderrutan. 

Vädret har stämt in förvånansvärt bra och många aha upplevelser får skogsfrun, som är glömsk som en abborre.

 

Gomorron och god dag förresten, alla glada själar och lessna med. Livet blir vad man gör det till sägs det men allt har man ju inte kontroll över. I så fall hade Sverige vunnit matchen igår Och allas lungor hade fått sig en genomkörare.

De våra gjorde dock bra ifrån sig, bättre än väntat faktiskt

Den ryska björnens kramar måste de nu tåla och slingra sig ur om de vill vara kvar s.a.s Det blir en ännu värre rysare.

 

Medresenärskans skriverier börjar ge skogsfrun kalla kårar,

det känns så bekant.

Är det skogsfruns alter ego som kliver ur köttet och skogsfrun ovetandes präntar kommentarer i egna bloggen?

Skogsfrun grubblar så hårtestarna ryker. Om medresenärskan visar förbarmande och oss emellan bryter sitt inkognito medels ett litet mail till o.rakel@sverige.nu och därmed räddar  skogsfrun från skalligheten, är skogsfrun evigt tacksam. Men om alternativet är att medresenärskan skrämt flyr sin kos, får det bli peruk!;)

 

Det var dags för varannandags ritten igår och Frida älgade på i trav och trippade förnämligt i tölten lämnande Idunn och RR bakefter sig.

Skogsflugorna börjar bli besvärande aj fan, var kommer de ifrån så plötsligt och vad lever de på när inte vi är där? Skogsfrun använder flitigt spöet för att jaga bort dem. Frida vet* när det är flugor det gäller och bryr sig inte. Konstigt, hon är annars väldigt viftkänslig.


Ja det var allt tills nu gott folk. Kom morotskakan på ert bord och blev den god?

  

Njut av dagen 

springelispring i hagen

sätter sprutt på magen    

Hej och välkommen!.....


- till Torpet i det vackra Dalsland.
Om kommentarer läs mer...

Klicka för större bilder!

 

Fråga mig

54 besvarade frågor

 

Översätt

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3
4
5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< Juni 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Oss emellan...

Länkar

 

 

Vädret

Väder Mellerud

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se