Ola har ersatt snöhatten, inte populärt hos fåglarna.

Godermorgon denna disiga VÅRDAG! Ja nu är den här, efterlängtad som aldrig förr och nu kommer det fram...det som gömts i snö.
Grinden till skogsparken, stängselstolparna i hästhagen.

Snöbärshäcken och Syrenen kämpar sig upp ur snömassorna och husväggen mot söder är smältande fri.

Bild, refuserad av skogsfrun själv.

Det är inte vackert. Askan som skogsfrun av nöden grävt ner i snön nära huset, hundbajs och fröskal från fågelfägnaden skämmer nu omgivningen och stör skogsfruns estetiska sinne;-)

  Selma från Mårbacka med rosigt anlete motverkar gråskalan.

 
Det som inte kommer fram sjunker ner. Där det tidigare bar sviker nu snötäcket våra tramp, det blir ett upp och ett i minne såvida det inte rakt av blir platt fall.  Skidstavar  hjälper  nödtorftigt  balansen. Sparkens vilda framfart är kraftigt reducerad,  gruset är framme men vissa partier av vägen liknar en vågad sjöis. En som inte är lika vågad är tacksam för stöttingen att klänga sig fast vid.  Trist för hundarna också, denna övergångsperiod som nog blir osedvanligt utdragen.

En ensam sångsvan vingsusande över tunet och allt fler anlända gäss ger lyckorus och själslig kraft. Varje dag bjuder oss naturen nu på glädjande överraskningar.
Vårfloden...tja det blir som det blir, inget att göra åt eller ska man kanske skaffa eka? 

Nu börjar blidvädret tära på sparkunderlaget. Skogsfrun planerar för cykelturer och har just beställt nedanstående mackapär på internet.

Ludde kommer inte att vara glad i början men för mattes säkerhets skull är han allt nödd att vänja sig. I diket vill man inte ligga, kanske leabruten om än inte bruten.

Ludde är absolut en klok hund men också en nyfiken fan med stor näsa för diverse dofter, därtill mycket förtjust i kappränning med bilar! Detta vill inte skogsfrun ställa upp på så därför denna tillställning;-)

Motion är både hund och matte i stort behov av.

Mackapären är antagligen också utmärkt vid besök i Köpingen och möten med andra hundar.
Problemen är något vi måste korrigera, funderar på en agilitykurs och förhoppningsvis trevlig kontakt med andra jyckar.

Bilden är lånad från http://grand-prix.se/index.php

Beställt idag via internet, inte utan besvär, osedvanligt krångligt var ordet sa Bull! men nu är man registrerad KUND och allt blir enklare nästa gång.

“Top Trainer dressyrsele. Idealisk hjälp vid träning. Greppet runt
hundens nos blir jämnt, utan att trycka och på så vis kan du hålla
tillbaka din hund utan större anstränging.
Med ett lätt ryck vänder du hundens blick dit du vill att den ska
vara, t ex bort från andra hundar, och på så vis riktar hunden sin
uppmärksamhet mot dig.”

Vad tror ni go vänner, hundexperter och glada amatörtyckare?

Ja så var det torsdag igen och skogsfrun har vaknat till liv efter en dags semester* Temat för veckan är Svartvitt Landskap. Okay vi försöker.

Fågelfägnad är alltid roligt att betrakta, tillfredsställande när små magar blir mättade. Vilka är då besökarna här? skogsfrun kan urskilja Koltrast, Pilfink, Bofink, och Talgoxe. Bilden är från mars förra året när våren och fåglarna kom mycket tidigare. Fast just idag har en flock gäss anlänt!

Hörde och såg dem sträcka utmed Holmsån, en underbar känsla.

Välkomna välkomna!

Ludde gör sitt bästa för att smälta in i schackbrädets landskap, visst lyckas han ganska bra..kungen bland pjäser;-)

Sist men inte minst.... 

Ett ansikte kan också vara som ett landskap, fast i regel är det inget önskvärt såvida man inte kan likna det vid en blommande slätt t.ex.

Luddes landskap är väl mysigt med lite spännande håligheter, växtlighet och ögon som skogstjärnar;-)

Fler variationer på temat kan ses här!

Så bister kall sveper nordanvinden kring stuguknuten ...men frysa behöver vi inte göra även om veden börjar sina för det finns Värmeloggs. De är gjorda av pressad sågspån.
Absolut torra ger de mycket värme och mindre aska än ved tycker jag mig märka.
Här har vi gått och väntat på den fjärran Granngårdens leverans och så har loggsen hela tiden funnits hos den handlare som vi köper hundmat och spån mm av här i köpingen.
Nu slipper vi “gå över ån” och kastar stövlarna, hehe.

Kärleken!

Så här säger tillverkaren: 
“Loggs är framtagna speciellt för villor och eldas i princip som ved. Men tänk på att Värmeloggs har högt energiinnehåll så elda försiktigt tills du vet hur din utrustning reagerar.
Tänd så här:
Bäst är att lägga loggs på en glödbädd. Annars är det som att tända ved: använd stickor, papper, tändved eller liknande som får ta sig ordentligt innan du lägger på loggsen.
Att elda med loggs istället för med ved innebär att du sparar både arbete och tid. Det är dessutom lättare att elda med Värmeloggs eftersom det är ett torrt bränsle.”

P.s. priser finns här.

Man får väl anta att det rör sig om en spillprodukt som tas tillvara på ett utmärkt sätt och är bra för miljön. Någon som vet?

Skogsfrun lever lyxliv. Härlig sparktur i morse, 11-a fika på Kondis och solsittning på parkbänk medan RR länsade Konsum. Hem till ett renstädat hus och middag sen igår bara att värma. Ett par mysiga timmar i eftermiddag tillbringas på puben och polisstationen i Aidensfield. ( i nu nämnd ordning?;-))  

  klicka på bilderna det lönar sig.

  
Kry i kroppen trots gårdagens muskelspännande skidtur på skare, ingen ansträngning att ta sig fram, glidet är nästan helautomatiskt men därmed också aningen ...oförutsägbart. Dock ingen rova vid detta tillfälle!

Ludde fick en ny upplevelse, Frihet på fria vidder med intressanta spår. Långt till skogens djur därav lössläpptheten.

Ludde drar på men Ninna vill visst invänta fotografen, det bär åt olika håll. Ludde koncentrerad i selen får hjälp* av sin skugga;-)

Vårvinter-ljust silar solen genom träden vid Bergs kurva och se så snöhatten har minskat i storlek på fågelhuset!

En härlig tid just NU.

   FULLT med vide framför huset. Låt oss ta en närmare titt...

  Ja! FULLT med videkissar.

Men vad är det för fåglar i trädet där borta.....?

  Har tyvärr inget objektiv men zoomar in -FULLT med Sidensvansar!

Veckans triss är tagen idag på morgonen. Solen var inte så stark men ljuset bra tack vare snön. Utan glasögon trodde jag fåglarna var sparvar eller möjligen starar. Först när jag fick se dem i datorn såg jag den lilla tofsen och aningen färger.

Fler foton på temat Fullt finns på FOTOTRISS.

Hur länge tror ni att dom orkar, frågade Nalle och slickade bort en klick honung från nosen. Guldlock (som egentligen heter Viktoria efter skogsfruns moster) skakade bekymrat på sitt blonda hårsvall och suckade...ja det är frågan, ska de hålla på så här kan det gå fort.
Vadå fort sa Kalle kanin, dom har väl ingen vidare fart i sina ben jämfört med mig. Sade och tog några demonstrativa skutt. Nalle betraktade Kalles krumsprång med lätt avsmak; en ska ta det lungt så lever en längre, helst ska en gå i ide om vintern och vakna pigg å kry frampå vårkanten.  

Nu säger du ett å gör ett annat sa Älge och riste ogillande på hornkronan. Du går väl inte i ide, du lufsar ju på, äter å äter å...Äta bör man annars dör man hördes nu Storråttans röst från undre regionen. Knaperi knaperi knus jag knaprar på allt som en ...LUS skrek Postis som hade läst många julklappsrim och lärt sig konsten. Bäbis som hittills oroligt lyssnat till samtalet gav upp ett gällt fnitter. Hihihiii pep hon vi har fått lus i vårt hus!

 Men nu hade Nalle tröttnat på larvigheterna. Hallååå, fattar ni inte att detta är allvarligt.  Vad ska det bli av oss om dom faller ifrån.
Faller?  Alla såg ut som frågetecken. Ja DÖR då om man måste vara så precis sa Nalle och kliade sig i pälsen. (Hade de fått lus, hemska tanke)  Ingen honing för det första fortsatte Nalle och blängde dystert ut genom fönstret. Titta! där kommer dom nu. I flera timmar har dom varit därnere i hagen och plumsat i snön och dragit saker hit och dit.

 Lugna dig nu, sa Guldlock. Var det inte du som pratade om lugn förresten. Nu kommer de in, sätter på kaffe och vilar sig och sen blir allt som vanligt. Hm, hoppas det sa Nalle, men sanna mina ord. I längden håller inte detta rännande ut och in,  vi måste göra nåt.

VADÅ!? skrek allihop med en mun, men det kunde Nalle inte svara på.

Skogsfrun som hunnit fram till dörren och hört det sista pressade fram ett plågat leende. Så sant så sant, men något svar hade inte hon heller direkt. När våren och sommaren kommer är vinterns möda troligen glömd och inte kan det väl bli lika djäkligt nästa....?

  Snön har raserat delar av den gamla gården. Skogsfruns stall syns bort i skogskanten i högra hörnet.

Greps av lyckokänsla i morse under sparkturen. Det började snöa!

Nåja, bara några enstaka flingor som singlade ner och kylan var lagom.

Ett par minus är ju inget för en härdad dalslänning.

Kan det vara så att man gillar vinter för att man är född i januari?

Det kändes t.o.m. vemodigt att den snart ska vara över.

Makaber syn men byggherren för länge sedan borta, slipper se raseriet.

Vintern som var räknas visst som den värsta på mer än 100 år, då frös många Dalslänningar ihjäl p.g.a. fattigdomen som rådde. Dåligt med kläder, mat och bränne och man färdades till fots eller efter häst. Jämförelsevis lever vi nu i en skyddad tillvaro men är man till åren kommen och begravs i snö blir det ändå en kamp. Mot kroppens protester och vädrets makter. Det gäller att ha lite djävlar anamma för att klara av det!

  Innanmätet obarmhärtigt blottat. Halm som isolering duger till fähus.

Tänk om skogsfrun förväxlar vinterlyckan med vårkänslor?

I så fall, vad gör det. Huvudsaken är själva känslan den lyckligt berusande. Så sällsam, sällsynt och fullkomligt irrationell och obegriplig.

En underbar helg önskas bloggens alla besökare.

  4 älskade hundar varav bara den främsta, lilla Ninna västgötaspets finns kvar. Colliedamerna fr.v. Tosca & Singoalla är 13 år på bilden.

Matte har oväntat dykt upp bakom knuten. Olika känslor avspegar sig inför uppenbarelsen. Oskar är mest berörd av kameran, sånt trams gillas inte! Ninna är glad, Tosca kisar tvivlande...är det verkligen matte?

Singoalla the queen smälter och smäktar...och LER!

Fler fyrlingar finns på Torsdagsfotot.

Mina* skyddslingar har släppts ut och vaggar iväg mot den lilla vaken i den lilla dammen närmast gåshuset. Kanadagåsen ser ut att tveka...usch för vinterbad.

Ska vi, vem hoppar i först?

Ibland flyger vilda fåglar in i ankhuset och smakar på maten deras, och blir kvar över natten när luckan stängs.

Häromdagen var det en skata som flaxade vilt och uppskrämt mot fönstret när jag kom in. Idag låg det en död sparv i foderfatet.

Hade den stackarn ätit ihjäl sig tro.

  Ett tu tre på det fjärde ska det ske!

Hundarna som står bundna vid staketet håller noga uppsikt på händelseförloppet, likaså ankorna.

Snövit; myskankan är kvar i huset. Hon går inte ut förrän hon ätit av det nya foder jag strax ska fylla på.

Efter utfört värv äntrar skogsfrun sparken, hundarna sätter fart och vi susar iväg bortåt vägen. Idag blåste det kallt trots att det inte var så många köldgrader men Våren är absolut här!

Snötäcket krymper i dagsmejan och hjärtat vidgas.

  Födelsedagsfrukost med diverse överraskningar är inte dumt, RR ser då högst belåten ut och blev ännu mer överraskad och nöjd när han öppnat sina presenter och vi skålat i ...Flaggpunsch;-)

Skogsfrun hade tänkt Kaptenlöjtnant men den har upphört att finnas till för flera år sen, upplystes det om i butiken.

RR är ingen vän av starkvaror... vin är att förstöra druvan och sprit smakar ju fasen så illa och duger möjligen att vattna krukväxter med,

de är ju ända bara ivägen.

Men Kaptenlöjtnant har en särskild plats i han hjärta, gamla minnen kanske. "En svensk klassiker vars produktion lades ner vid årsskiftet 2007/2008. Namnet sägs komma ifrån ett tillfälle då en kapten och en löjtnant beställde in en kaffe efter maten på en restaurang. De kunde dock inte komma överens om vad som skulle drickas till kaffet. Den ene önskade Eau-de-Vie och den andre Klosterlikör, varpå bartendern blandade de båda och en ny likör var uppfunnen.
Smakmässigt har Kaptenlöjtnant en härlig kryddighet från över tjugo olika kryddor, som i kombinationen med eldigheten från cognacen ger drycken en säregen karaktär."

Lavinfaran på stalltaket rasade ner i går kväll. Tack o lov nu slipper man bäva var gång man ska in eller ut i stallet!  RR solar sig i framgången och och pustar ut efter ett slitsamt jobb.

Men vad nu! Arbetskamraten tycks ha segnat ner i närmsta driva med sin sörjande hund bredvid. Vem är det som så kallsinnigt står där och FOTOGRAFERAR eländet!?

Blev det någon middag sedan...jodå;-)

30 år tillsammans och 3-årig bloggtillvaro just idag, så det kan klumpa ihop sig!

RR tackar så hjärtligt för alla grattis både före och efter detta måhända onödigt avslöjande inlägg;-)

Min mor 25 år på fotot tror jag. En stark och rättfram, god och klok kvinna som jag ser upp till och beundrar ju mer jag förstår och inser.

På Internationella Kvinnodagen låter jag Elin Wägner komma till tals, det är hon värd. Är hon inte bekant... här kan man också lära känna henne.

Missa inte filmen om Lilla Björka, hemmet hon skapade utanför Växjö.

Så här sa Elin:
"Mäns och kvinnors historia är ju så sammanflätad, som varp och inslag i en väv.  Men det har lyckats att göra historia enbart av inslaget."

Elin Wägner har skrivit massor av bra böcker.
Norrtullsligan, Pennskaftet och Väckarklockan läste jag för många år sedan. Nu läser jag en biografi av Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder,  i två delar: “Elin Wägner, amason med två bröst” 1882-1922  andra delen; Elin Wägner, “Dotter av moder jord”, 1922-1949, blir en senare upplevelse.

Lite passande underhållning på kvällskvisten kanske?

Gissa mitt tema!

Fler gåtor finns i veckans FOTOTRISS!

1981 i Dalarna.

Spetsar är stamtiken Ulvi med dotter Bolla och barnbarn Olivia.

Skogsfrun åkte aldrig Vasaloppet, det grämer. Man var ju på plats, ung och frisk. Men ingen idé att gråta äver spilld mjölk. Vem vet man kanske kommer att hasa sig fram en vacker dag åtminstone en delsträcka och öppet spår.

Idag har åkarna idealiska förhållande, rekordtid att vänta? Redan har en klunga dragit ifrån och verkar satsa på seger. Ovanligt tidigt kanske beroendet på just lättheten i spåret.

Vår egen dalslänning Mathias Fredriksson är med och kämpar i första ledet, vilketn rolig sensation om han äntligen for och vann!

Bestämt kommer laggarna på idag! Man blir ju SUGEN när man ser alla blåbär och vill inte vara sämre. Nu bär nog skaren nere på gärdet och man kan lägga ett rundspår där. Nig och kuta runt!

Blåbärsoppa har vi också;-)

Frossbrytning
En text skriven av 28/11-06

Helt naturligt
minskar hjärnaktiviteten
kylan sprider sig
till fotknölarna
 
kroppen klagar
rister av frossbrytning
ryggkotorna skevar
fotvalven sjunker
 
framför brasan
tinar vi sakta och smälter
droppar salta minnen
läppjar på elden
 
som tulpanen

i mullmörker ur lökskalen
väller och sväljer sig mätt
på solens sötma
 
vill jag vakna i vår